Debattartiklar & Insändare

S -ombud bör säga nej till TTIP och ja till demokratin

Kenneth Lantz (V) ordförande Örebro län i en debattartikel, NA

TTIPSedan sommaren 2013 pågår förhandlingar mellan EU och USA om ett gemensamt handelsavtal: Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar (TTIP).

Syftet med avtalet är, enligt förespråkarna, att främja handeln mellan EU och USA genom att sänka tullar och ta bort så kallade handelshinder.

I verkligheten är inte TTIP något vanligt handelsavtal – det är ett omfattande avregleringsavtal som ger storföretagen mer makt. Om avtalet blir verklighet skulle det bli det största handelsavtalet i världen och få stora konsekvenser för Sverige.

Mot bakgrund av de risker som TTIP-avtalet kan innebära för demokrati, människor, mat och miljö måste nu regeringen ta ställning. Ska medborgarnas eller storföretagens intressen gå först? Socialdemokraternas ståndpunkt är därför helt avgörande.

Frågan kommer att avgöras på Socialdemokraternas kongress i Västerås i helgen. Socialdemokraterna i Malmö har motionerat till S-kongressen om TTIP och ISDS. De vill att kongressen tar ställning mot TTIP och säger nej till ISDS. Den socialdemokratiska partistyrelsens motionssvar är väldigt otydligt och ger näringsminister Mikael Damberg i det närmaste fritt spelrum framöver. Läs mer

Otrygga jobb har blivit ett samhällsproblem

Ali Esbati, Arbetsmarknadspolitisk talesperson Vänsterpartiet, Maria Nyberg, vice ordförande för Vänsterpartiet Örebro län och Therese Hoikkala, VU-ledamot distriktsstyrelsen V Örebro län i en debattartikel, NA

MariaTherese-VDet sprider sig en otrygghet på svenska arbetsplatser och regeringen gör alldeles för lite för att motverka den. Därför har Vänsterpartiet tagit fram en tidsplan för trygga och bra jobb.
Otryggheten innebär att många i dag har svårt att få ekonomin att gå ihop. Den som har visstidsanställning kan ofta varken få ett hyreskontrakt eller banklån för att köpa bostad. Ovissheten om hur länge man får vara kvar skapar en oro i vardagen.

Otrygga jobb gör också att de som jobbar blir mer utlämnade till arbetsgivaren. När man inte vet om man får vara kvar blir det svårare att säga ifrån när arbetsbördan är orimlig eller man behandlas dåligt. För kvinnor i arbetaryrken är sexuella trakasserier nästan 50 procent vanligare för den som har ett tidsbegränsat jobb än den som har fast. Otrygga jobb gör också facklig organisering svårare, vilket i förlängningen drabbar breda grupper arbetstagare.

Otrygga jobb riskerar också att försvåra utvecklingen mot bättre och smartare lösningar i arbetslivet. Trygga anställda kan vara mer innovativa. Så kan produktiviteten höjas. Otrygghet på arbetsmarknaden blir en kostnad för oss alla.
Mycket av problemen hänger samman med försämringar som Fredrik Reinfeldt och Alliansen gjorde under sina år vid makten.
Läs mer

Dags för Örebroregionen att testa kortare arbetsdagar

Jihad Menhem (V) Regionråd Örebro län i en debattartikel, NA

Jihad V Alla människor behöver ha en livsstil som ger oss tid att leva. Ett alltmer tempofylld arbetsliv stressar sönder vår hälsa och relationerna till våra nära. Samtidigt som rekordmånga människor står utan arbete eller har osäkra timanställningar så arbetar andra sig sjuka. Under de senaste tjugo åren har de stressrelaterade sjukskrivningarna ökat drastiskt framförallt bland kvinnor och deltidsarbetare.

Vänsterpartiet har sedan länge drivit frågan om sex timmars arbetsdag med bibelhållen heltidslön. Det är en framtidsreform som möjliggör ett rikare liv där vi på ett smart sätt kan dela på arbete och fritid. Erfarenheter har också visat att det är ett ekonomiskt framgångskoncept. Mycket forskning och studier gjorda av bl.a. Stockholms universitet, Karolinska institutet och tidigare Arbetslivsinstitutet visade att den både den upplevda hälsan förbättrades och sjukfrånvaron minskade bara man kortade arbetsveckan med några timmar.

Många politiker hävdar idag att vi inte har råd med reformen om sextimmars arbetsdag. Precis samma argument hörde man 1971 när riksdagen beslutade om 40-timmars arbetsvecka, d.v.s. reformen från tio till åtta timmars arbetsdag. Då var det radikalt, idag något självklart.

Visst, en arbetstidsförkortning kan förknippas med vissa kostnader men de långsiktiga nyttoeffekterna är omfattande. Såsom minskad psykisk och fysisk ohälsa, ökad effektivitet på jobbet, ökad jämställdhet hemma och ett bättre socialt liv. Även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv finns också starka argument för en arbetstidsförkortning då en sådan reform skulle sänka kostnader som är förknippade med arbetslöshet och social utslagning. Läs mer

En feministisk budget gör comeback – med Vänsterpartiets hjälp

Maria Nyberg, vice ordförande för Vänsterpartiet Örebro län och Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson för Vänsterpartiet i en debattartikel, NA

Maria&Ulla-VDe ensamstående föräldrarna, varav en majoritet är kvinnor som tvingats välja mellan att köpa gummistövlar och betala elräkningen, barnen med tejpade glasögon som fått kisa för att se mattetalen, personalen på äldreboendet om haft alldeles för få arbetskamrater. Och alla de engagerade i de så avgörande kvinnojourerna. Nu kan de sträcka på sig för de är huvudpersoner i årets feministiska budget. Med Vänsterpartiets hjälp har regeringen kunnat presentera politik som gör verklig skillnad just för dem.

Våra prioriteringar var klara när vi satte oss ned för att förhandla vårändringsbudget och vårproposition med regeringen. Vi ville få reformer som minskar inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män och få större resurser till välfärden. Båda prioriteringarna är centrala ur feministiskt perspektiv. Vi är glada över att regeringen har gått oss till mötes.

Den 1 oktober höjs sjuk- och aktivitetsersättningen i sjukförsäkringen, det ger max 200 kr/månad. Enligt regeringens beräkningar leder reformen till förbättringar för cirka 218 000 personer, varav 58 procent är kvinnor.

Den 1 september höjs underhållsstödet med 300 kronor per barn och månad. Det kommer ca 350 000 barn och ensamstående föräldrar till del, varav en majoritet kvinnor.

Från 1 september höjs också bostadstillägget för pensionärer från 93 procent till 95 procent av boendekostnaden, upp till ett tak på 5 000 kronor. Det ger en höjning med ca 90 kr i månaden i genomsnitt och en överväldigande majoritet av de som drar nytta av den är kvinnor. Läs mer

Utlandsfödda har svårt att få vårdjobb

Jihad Menhem (V) Regionråd Örebro län i en debattartikel, NA

Jihad VAlltför många utlandsfödda har i dag ett jobb som inte motsvarar deras utbildning. Ofta är det invandrare med akademisk examen som kommer från länder utanför EU och försörjer sig som städare eller taxichaufförer. Det innebär att dessa människor inte får utnyttja sin fulla potential på arbetsmarknaden.

En av de grupper som ofta möts av diskriminerande regler är invandrare som har utbildning inom hälso- och sjukvården och en lång yrkeserfarenhet, men som saknar en svensk legitimation.

Tyvärr är kraven för att få svensk yrkeslegitimation betydligt högre för dem som kommer från länder utanför EU jämfört med EU-medborgare, framför allt vad det gäller språktesterna. Jag kan hålla med att språket är oerhört viktigt att behärska när det gäller yrken inom hälso- och sjukvården. Men att inte tillvarata den kompetens som dessa medborgare besitter genom orättvisa bedömningskriterier är ett slöseri med resurser.

Jag vill betona att det inte handlar om att underlätta för vissa grupper, ej heller sänka kraven inom sjukvården eller bortse från olikheterna i utbildning mellan länder. Det jag vill påpeka är det orimliga i att kraven som ställs i dag av Socialstyrelsen inte tar hänsyn till individen eller vårdens behov. Kraven ställs utifrån om medborgarna kommer från ett land inom eller utanför EU.

Orimligheten i detta blir tydlig om man liknande jämförelser, det vill säga om det skulle ställas andra språkkrav på en spansktalande från Chile än en spansktalande från Spanien. Dessa nuvarande regler är diskriminerande och bör ändras och ha vårdens behov som grund för kraven för att få svensk legitimation. Här ligger ett stort ansvar på staten och Socialstyrelsen för att börja tänka nytt och främja lika rättigheter samt möjligheter i arbetslivet oavsett etnisk tillhörighet.

Så ta till vara på de erfarenheter och resurser som invandrare har med sig till Sverige. På så vis kan vi bygga ett bra samhälle där det finns plats för alla.

Jihad Menhem, Regionråd Vänsterpartiet Örebro län

Hbtq-personer bemöts ofta med okunskap

Jihad Menhem (V) landstingsråd och Cecilia Lönn Elgstrand (V) kandidat till Örebro kommunfullmäktige i en debattartikel, NA

V-Jihad-Cecilia

.

I minst 60 länder i världen är homosexualitet straffbart och i flera av dem riskerar homosexuella, bisexuella, trans- och queer-personer fängelse, tortyr och till och med dödsstraff. Även i länder där HBTQ- personer har formella rättigheter, saknas ofta i praktiken vilja, kunskap och engagemang från myndigheter att bekämpa hatbrott och diskriminering.

Det är mycket oroande att konservativa krafter, i framförallt Östeuropa, blir allt mer öppet homofobiska. I flera länder har Prideevenemang stoppats och myndigheter ser mellan fingrarna på högerextrema attacker på HBTQ- personer. Sveriges regering måste sätta press på de konservativa regeringarna på EU-nivå och i andra internationella sammanhang. Det handlar om internationell solidaritet!

Det är också så att i vår närhet, inom kommunerna och landstingen bemöts fortfarande HBTQ- personer ofta med okunskap, oförstående och även fördomar. Det kan vara gynekologen som självklart förutsätter att patienten har en manlig partner och gör stort nummer av att hon inte äter p-piller. Sådana situationer kan säkert uppfattas som oskyldiga, men innebär att HBTQ-personer ständigt måste kalkylera med risken att bli illa bemött om de säger som det är. Men det sker också rena kränkningar. Till exempel inom den psykiatriska vården, där homo- och bisexuella riskerar att få sin läggning ifrågasatt och diagnosticerad, istället för att få hjälp med det de sökte vård för. Läs mer

Vi viker inte från kravet att stoppa vinster i välfärden

Jihad Menhem, Mia Sydow Mölleby, Kenneth Lantz och Maria Nyberg i ett svar till Lars Ströman, NA:s ledare 19/8

V logga

.

Lars Ströman fortsätter sin kritik mot Vänsterpartiet på NA:s ledarsida. Den här gången blandar han ihop äpplen och päron när han gör en jämförelse mellan människor och varor. Samtidigt hävdar han att Vänsterpartiet inte är emot vinster i välfärden.

Vi hävdar att Ströman har fel, Vänsterpartiet viker inte från sitt krav på att stoppa vinster i välfärden. Vårt fokus på att mota ut vinstintressena ur välfärdssektorn är ett tydligt ställningstagande om vilket slags samhälle vi vill ha. Ett samhälle där omtanke, solidaritet och gemenskap ersätter girighet och konkurrens som drivkraft för samhällsutvecklingen.

För oss i Vänsterpartiet är det stor skillnad mellan att bygga ett vårdhem och att ge vård. Det påstås inte sällan att eftersom vi anlitar privata företag för att köpa varor eller bygga exempelvis en skola, så borde de även tillåtas att driva skolan. Lars Ströman skriver i sin ledare att Vänsterpartiet tillåter vinster i välfärden genom att köpa varor till välfärdssektorn från privata företag. Det är en orimlig jämförelse, det finns flera fundamentala skillnader mellan att driva en välfärdsverksamhet och att köpa varor eller bygga huset den finns i. Läs mer

Bekämpa barnäktenskap och försvara barns rättigheter

Jihad Menhem (V) Örebro län i en debattartikel, KT 23/6

Jihad VDen 27 maj beslutade majoriteten av partierna i riksdagen att ställa sig bakom ett förslag från regeringen som innebär att det även i fortsättning kommer att vara möjligt att erkänna utländska barnäktenskap, tvångsäktenskap och fullmaktsäktenskap i Sverige. Vänsterpartiet var det enda partiet som röstade emot regeringens förslag. Vi tycker att det över huvud taget inte ska få förekomma barnäktenskap, tvångsäktenskap eller fullmaktsäktenskap och det ska inte finnas några undantagsregler för det.

FN:s barnkonvention är ett rättsligt bindande dokument som innehåller viktiga bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn under 18 år. Konventionen antogs av Förenta nationerna (FN) 1989 för att ge världens barn en bättre och tryggare uppväxt och rätt att behandlas med respekt. Sverige var ett av de första länder i världen som ratificerade deklarationen och värnade om barns rättigheter, bland annat genom att betona principen om att barnets bästa ska alltid beaktas i alla åtgärder som rör alla barn i Sverige, oavsett barnets bakgrund. Trots att Sverige har förbundit sig att följa barnkonventionen finns det tyvärr fortfarande allvarliga brister på kompetens hos beslutsfattare om vad som avses med barnets bästa. Läs mer

bli_medlem4-262x103
Arkiv
Webbsidan sköts av Jihad Menhem
Webbsidan sköts av Jihad Menhem