Att få fler att resa med kollektivtrafiken är ett viktigt mål för Vänsterpartiet. Vi vill gärna se en utveckling där fler väljer att ställa bilen och resa gemensamt. För att nå dit krävs att kollektivtrafiken uppfattas som lättillgänglig, attraktiv och även som prisvärd. Vi anser att det är av yttersta vikt att arbeta för att få till stånd en annan syn på hur vi transporterar oss. I dag ser alltför många bilen som det självklara valet istället för att ta bussen eller tåget.

Vänsterpartiet har ett långsiktigt mål om att genomföra en avgiftsfri kollektivtrafik. Detta vill vi göra stegvis. I första hand anser vi att äldre, sjuka och unga bör vara de grupper som vi inför avgiftsfri kollektivtrafik för först. Dels för att få fler att resa kollektivt men också för att påverka människors allmänna syn på kollektivtrafiken och därmed minska miljöpåverkan.

Vi ser att äldre är en grupp som ofta har små ekonomiska marginaler men där viljan och behovet av att delta i det sociala livet kvarstår. En avgiftsbefrielse skulle därför få stor effekt på möjligheten att komma ut i samhället och fortsätta som aktiva samhällsmedborgare. Forskning på området har visat på många positiva effekter av välbefinnande när äldre ges bättre möjligheter till kollektivt resande. Äldre har också ett resmönster där de sällan åker under de allra mest hektiska rusningstimmarna, vilket gör att det ökande resande som uppstår inte kräver en utbyggd trafik utan snarare innebär ett effektivare utnyttjande av den trafik som redan körs.

Det samma gäller gruppen kroniskt sjuka som på grund av sitt hälsotillstånd har fått sjukersättning för permanent sjukskrivning. Dessa personer har ofta en mycket låg inkomst och behöver därför få möjlighet att resa utan kostnad med kollektivtrafiken för att uträtta sina ärenden och ta del av kultur och sociala aktiviteter.

Vänsterpartiet vill därför att Region Örebro län beslutar genomföra avgiftsfri kollektivtrafik för pensionärer och personer med sjukersättning på grund av kronisk sjukdom eller skada under lågtrafik i hela regionen. Det är en satsning som innebär mycket små kostnader då det handlar om befintlig trafik med mycket tomma platser.

Gymnasieungdomar med lång resväg till skolan tilldelas ett gymnasiekort för att kunna resa till och från skolan. Även många ungdomar saknar inkomster och inte alla föräldrar har en god ekonomi. Det är viktigt att alla unga får likvärdiga förutsättningar, så att inte vissa unga tvingas avstå både att delta i gemensamma studier med sina vänner under kvällstid, fritidssysselsättning, kultur och socialt umgänge med andra människor på grund av en sämre ekonomi än jämnåriga kamrater. Idag gäller gymnasiekortet endast under en förutbestämd tid på vardagar. Vänsterpartiet anser att gymnasiekortet ska gälla under alla veckodagar utan tidsbegränsning.

Med anledning av ovanstående föreslår Vänsterpartiet att regionfullmäktige beslutar:

att pensionärer samt personer som uppbär sjukersättning på grund av kronisk sjukdom eller skada ges rätt att resa avgiftsfritt med kollektivtrafiken under lågtrafik (vardagar mellan kl. 9–15).

att ungdomar ges rätt att resa avgiftsfritt med gymnasiekortet under veckans alla dagar utan tidsbegränsning.

För Vänsterpartiet i Region Örebro län

Jihad Menhem (v) oppositionsråd
Katarina Raneborn (v) ledamot i nämnden för samhällsbyggnad

Det finns mängder av larmrapporter om vad den globala uppvärmningen kommer att medföra för klimatet inom en snar framtid. På landstingsfullmäktige i oktober 2007 fick vi en gedigen information om konsekvenserna av uppvärmning och vi har också antagit en miljöplan där vi åtar oss att minska utsläppen rejält.

I februari släppte Sida rapporten: ”Konflikter i klimatförändringens spår” och i mars 2008 släppte EU – kommissionen en rapport som varnade för ökande flyktingströmmar p.g.a. att stora och ofta folktäta regioner kommer att bli obeboeliga inom en 30–årsperiod. Bl.a. förutspås att över 200 miljoner människor kommer att klassas som miljöflyktingar år 2050, och att 75% av den odlingsbara marken i Nordafrika kommer att vara obrukbar.     

Alla är överens om att kraftfulla åtgärder måste till för att starkt begränsa utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, för att om möjligt hejda, eller åtminstone mildra klimatförändringarna. Det är alltså hög tid att agera.  

Att snabbt utveckla alternativ till fossilbaserade drivmedel behövs, men framför allt är en massiv satsning på kollektivtrafiken helt nödvändig både på kort och lång sikt.

En anledning till att folk inte åker buss eller tåg är priset. Det är helt enkelt för dyrt. I Örebro län finns flera exempel på extremt höga priser för att åka kollektivt. En enkel bussresa mellan exempelvis Degerfors – Karlskoga (10 km) kostar 30 kronor, motsvarande kostnad mellan Askersund – Örebro (50 km) är 95kr.

Som en del i att vrida utvecklingen mot ökat kollektivresande och en radikal omställning mot miljöanpassade transporter har Vänsterpartiet i riksdagen motionerat om att det i två län/regioner genomförs ett storskaligt försök med klimattaxa dvs. att länsinvånarna utan kostnad kan använda sig av kollektiva färdmedel.

Hittills har mycket få förslag på konkreta åtgärder för att bryta utvecklingen med fortsatt kraftig ökning av privatbilismen kommit fram, såväl på nationell som regional och lokal nivå.

Ett försök med klimattaxa i kollektivtrafiken i Örebro län är i nuläget mer angeläget än någonsin och bör genomföras så snart som möjligt.

Med anledning av ovanstående föreslår Vänsterpartiet:

att landstinget tar initiativet och tillsammans med Länstrafiken Örebro län verkar för att statliga medel anslås för ett storskaligt försök med klimattaxa i Örebro län. 

att landstinget föreslår Örebro universitet att göra en kontinuerlig utvärdering av ett eventuellt försök med klimattaxa.   

För Vänsterpartiet    

Mia Sydow Mölleby, Jihad Menhem, Gunnel Lindblom och Cathrine Pedersen

Landstingsfullmäktige för Örebro län har antagit miljöpolicy, mål och handlingsplan för åren 2005-2007. I miljöpolicyn står bland annat att ”Örebro läns landsting ska verka för att all personal har kunskap och engagemang för att integrera miljöfrågorna i det dagliga arbetet”. Landstingets personal har genomgått en miljöutbildning för att få ökade kunskaper i miljöfrågor, så långt är allt väl. Det är betydligt svårare att lyckas integrera miljöfrågorna i det dagliga arbetet. För att kunna göra det krävs att några ur landstingets personal också får tid avsatt till att arbeta med just miljöfrågorna.

I Örebro läns landsting finns tio stycken miljösamordnare som ska driva miljöarbetet på respektive förvaltning. Två av dem har arbetstid öronmärkt för att arbeta med miljöfrågor (50 % respektive 30 %). Resterande åtta miljösamordnare måste hinna med miljöarbetet inom sin ordinarie arbetstid ovanpå sina dagliga arbetsuppgifter.

Under miljösamordnarna finns ett antal miljöombud. Deras roll är att sprida information från miljösamordnaren som en länk mellan klinik och verksamhetsansvarig. Miljöombudens arbetsbörda ska inte vara så stor, utan när det behövs ska de vara miljörådets kanaler ut i verksamheten. 

Miljösamordnarnas arbetsinsats är däremot mer omfattande. De ska bland annat:

• Driva förvaltningens miljöarbete.
• Delta i landstingets miljöråd.
• Informera förvaltningschef, verksamhetsansvariga och miljöombud om beslut och aktiviteter som har betydelse för förvaltningens verksamhet och miljöarbete.
• Minst en gång per år anordna miljöträff för miljöombuden inom förvaltningen.

 Det är dessutom viktigt att miljösamordnaren får möjlighet att vara delaktig när förvaltningen, som en integrerad del i ordinarie verksamhetsplanering, utarbetar mål och handlingsplaner för förvaltningens miljöarbete.

I dagsläget är kvaliteten och omfattningen på de olika förvaltningarnas miljöarbete varierande. Detta beror till stor del på hur mycket arbetstid de olika miljösamordnarna får möjlighet att använda till miljöarbete. Förutsättningarna är naturligtvis mycket olika för att kunna utföra ett bra miljöarbete beroende på om man får använda 50 % eller 0 % av sin arbetstid till att utveckla förvaltningens miljöarbete.

Med anledning av ovanstående föreslår vi:

• Att samtliga tio stycken miljösamordnare reserveras en viss procent av sin arbetstid för att arbeta med miljöfrågor.
• Att nivån på den avsatta tiden diskuteras fram mellan, miljöchef, miljösamordnare, den blivande miljöberedningen samt berörda förvaltningar.

Katarina Raneborn (v)

Jihad Menhem (v)

Det är dags att ta nya tag i den nödvändiga miljö- och energiomställningen för att klara de regionala miljömålen. Växjö kommun har i politisk enighet beslutat att bli fossilbränslefri region och Region Kalmar har nyligen tagit beslut om att senast 2050 vara fossilbränslefri region. Sist i raden har södra Smålands kommuner och landsting beslutat att ta fram ett handlingsprogram med målet fossilbränslefri region. Det är nu hög tid för även vårt län att tydligt markera samma ambitioner. De regionala miljömålen för Örebro län håller just nu på att revideras och har nyligen varit ute på remiss. För att ge större tyngd åt detta arbete och också sätta ett klart mål vore det en fördel om vår region kan arbeta fram ett liknande handlingsprogram som Region Kalmar antog i oktober förra året.

Ett handlingsprogram ger stadga och gynnar det långsiktiga arbetet samtidigt som vår region inom flera områden kan samarbeta med övriga regioner. Den stora utmaningen är drivmedel för transporter av varor och människor. Den offentliga upphandlingen ger möjligheter alltifrån inköp av bilar till länstrafikens bussar och sjuktransporter. Ett handlingsprogram som är politiskt förankrat ger stöd och styrka för både länets kommuner och företag liksom för medborgarna.

Med anledning av ovanstående föreslår vi:

· Att Örebro läns landsting i samarbete med Örebro läns kommuner och Regionförbundet i Örebro tar fram ett handlingsprogram med målet fossilbränslefri region.

Katarina Raneborn (v)                                

Jihad Menhem (v)

Gällande regelverk ger asylsökande rätt till akut vård enligt högkostnadsskyddets regler och även barn i gömda familjer har rätt till akut vård.

Gömda vuxna flyktingar saknar avtal eller sjukvårdsförsäkring, och om en gömd flykting ändå behandlas humant och får akut vård, t.ex. i samband med en förlossning, så antecknas ofta denna skuld på framtiden i respektive landsting. Det finns även vårdgivare som vägrar patienter vård om inte vården betalas i förskott. I dag ger bara ett landsting (Östergötlands läns landsting) avskrivning av skulder för akut vård som givits till gömda flyktingar. Om inte skulden efterskänks kan den som så småningom får uppehållstillstånd drabbas av efterkrav på tiotusentals och ibland även hundratusentals kronor.

Vården borde bedrivas enligt den medicinska etik där den grundläggande principen är att det är vårdbehovet inte betalningsförmågan som avgör om vård ska ges. Och det borde inte enbart gälla rent akuta åtgärder. Om åkommor inte behandlas i tid kan det innebära att de blir kroniska, till en mycket högre kostnad för samhället och stort mänskligt lidande.

I dag är personalen osäker på hur de ska agera då regelverket inte överensstämmer med det som känns etiskt medicinskt riktigt. Redan nu finns det personal som väljer att se mellan fingrarna så långt det går när humaniteten får styra handlandet. Det är naturligtvis inte tillfredställande att personal ställs inför dessa svårigheter och det innebär också att patienter inte behandlas lika p.g.a. ett regelverk som borde förändras.

Vänsterpartiet hemställer därför att Örebro läns landstingsfullmäktige fattar beslut om

– A t t Örebro läns landsting snarast ska ge akut vård till alla flyktingar som saknar uppehållstillstånd oavsett deras betalningsförmåga, och

– A t t avskriva ekonomiska skulder för akut vård till gömda flyktingar

– At t i kommande budgetarbete beakta att asylsökande och asylsökande utan uppehållstillstånd inte enbart ges rätt till akut sjukvård utan även planerad vård utifrån aktuellt vårdbehov.

För Vänsterpartiet

Elise Norberg
Jihad Menhem

Den internationella kvinnodagen, den 8 mars, firas över hela världen. Dagen firas också i FN, och i många länder är det en nationell helgdag. När kvinnor från hela världen firar ”sin dag”, manifesterar de alla kvinnors kamp i århundraden för att få delta i samhället på samma villkor som män.

Den första nationella kvinnodagen firades i USA den 28 februari 1909. 1911 firades den internationella kvinnodagen för första gången, den 19 mars samlades mer än en miljon kvinnor och män i Österrike, Danmark, Tyskland och Schweiz för att kräva rösträtt och lika rättigheter på arbetsmarknaden.

Som en del av fredsrörelsen, som började spira i slutet av första världskriget, firade de ryska kvinnorna sin första kvinnodag den sista söndagen i februari 1913. Överallt i Europa hölls kvinnomöten på eller runt den 8 mars följande år, antingen för att protestera mot kriget eller för att uttrycka solidaritet med sina medsystrar.

Den 23 februari 1917 tvingades den ryske tsaren abdikera och den provisoriska regeringen gav kvinnorna rösträtt. Denna historiska händelse inträffade den 27 februari enligt den julianska kalendern som då användes i Ryssland, och den 8 mars enligt den gregorianska som användes överallt. Sedan dess har den internationella kvinnodagen firats den 8 mars världen över.

Den internationella kvinnodagen är en årlig påminnelse om att kvinnor, världen över, fortsätter att diskrimineras. Förtrycket tar sig olika uttryck i olika delar av världen, men ingenstans har kvinnorna uppnått den jämställdhet som borde vara en självklarhet.

Vi vägrar acceptera att en majoritet av mänskligheten diskrimineras. Kvinnorna – världen över – är värda ett bättre öde! Vi förutsätter att vi delar denna ståndpunkt med övriga partier i fullmäktige. För att manifestera denna unika samstämmighet föreslår att vi låter flaggorna gå i topp på den internationella kvinnodagen den 8:e mars!

Med hänvisning till ovanstående föreslår Vänsterpartiet i Örebro län att:

– Den 8:e mars utropas som flaggdag i Örebro Läns Landsting.

För Vänsterpartiets landstingsgrupp

Jihad Menhem

Bra konst befriar, den bearbetar eviga värden och griper det ofattbara.

När man befinner sig i kris, tex på grund av sjukdom, kan kulturen hjälpa en att bearbeta den situation man hamnat i. Tillfrisknandet för en patient beror inte enbart på den rent medicinska forskningen och utövandet. En stor del bör även tillskrivas patientens eget välbefinnande och uppfattning om sin egen situation och omgivning.

De miljöer som använts för tillfrisknande av patienten har historiskt snarare bestått av motsatsen; sterila och kala miljöer samt en stor brist på sysselsättning. Därtill tillkommer en personal som inte varit inriktade på patientens välbefinnande i bred mening. Det var först när Alvar Aalto byggde ett specialdesignat sjukhus i Alajärvi, Finland som tankar började inrikta sig på att se till hela människans behov.

Idag är situationen en helt annan, personalen är i större grad inriktade på att försöka få ett välbefinnande hos patienten även efter sjukhusvistelsen. De sterila miljöerna är delvis utbytta mot en mer tillfrisknande miljö. Ändå så förekommer det klagomål mot personal och miljö, detta kan till stor del bero på att det fortfarande är en bit som saknas i patientens sjukhusvistelse.

Kulturen finns i alla samhällen, den har alltid försökt se bortom det som vi tar för självklart idag för att istället koncentrera sig på morgondagen. Kulturen har alltid fått människor att reflektera över sin egen situation och sitt handlande. Men framförallt så har kulturen spridit ljus och glädje. Och den har även verkat för att öka människors välbefinnande.

Ett inslag av kultur som finns för patienterna idag är sjukhusbiblioteken och bokvagnarna, detta är ett mycket uppskattat inslag som ökar patientens välmående och tillfrisknandet.

Det är dags att utvidga kulturinslagen i vården till fler kulturområden. Dels för att olika människor föredrar olika former av kultur, men också för att en blandning av flera kulturformer ofta kan hjälpa människor att se en helhet och genom flera upplevelser få ett ökat välbefinnande.

Kulturarbete som inriktar sig mot patienter bör bemötas positivt, kulturarbetare bör även inbjudas till att delta i verksamheten. Kulturarbetare är ofta positiva till att möta nya grupper och anpassa sitt skapande efter dem. Precis som man kan göra teater för barn, kan man likväl spela teater för patienter, som dementa eller psykiskt sjuka. Situationen är likartad för andra kulturformer, musiken, konsten… Hälsoträdgårdar (användning av naturen i den läkande processen) finns redan på olika håll i Norden och skulle även kunna finnas i anslutning till sjukhusen i vårt län.

För kulturen som helhet kan det dessutom vara positivt att rikta sig till en förhållandevis ny grupp då kulturen i sig samt kulturarbetarna kan utvecklas i en positiv riktning.

Med anledning av ovanstående föreslår vi:

att Örebro läns landsting verkar för att utvidga kulturutbudet för patienterna.

att Regionpolitiska nämnden beaktar motionens intentioner vid revidering av Örebro läns landstings kulturpolitiska program

För Vänsterpartiet

Elise Norberg
Göril Thyresson

Sverige ska vara ett land där ingen ställs utanför och diskrimineras. Alla ska kunna visa sin kärlek öppet, oavsett sexuell läggning. Kärlek och sexualitet mellan människor av samma kön har lika stort värde som kärlek och sexualitet mellan människor av olika kön.

Flera undersökningar har visat att människor med annan sexuell läggning än den heterosexuella har sämre fysisk och psykisk hälsa och att detta består livet igenom. Den psykosociala ohälsan bland unga homo- och bisexuella och transpersoner är högre. Det oprovocerade fysiska våldet mot homosexuella är också vanligare, än mot människor som lever i heterosexuella par relationer.

Det finns en brist på förståelse för HBT personers livssituation i samhället. Denna brist är sällan grundad på ett fientligt ställningstagande till en persons sexuella läggning utan snarare grundad på okunskap, men okunskapen skapar problem och får människor att känna sig otrygga, oförstådda och ovälkomna.

Landstinget ska ta ansvar för att alla människors får ett värdigt och kompetent bemötande inom hälso- och sjukvården. För att detta ska vara möjligt måste kunskapen om livsvillkoren för homo- och bisexuella och transpersoner öka. Om fullmäktiges politiker har kunskap om detta blir det också möjligt att fatta de rätta besluten för att sprida kunskap kring dessa frågor.

RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) ser positivt på att anlitas av Örebro läns landsting för att under ett par timmar informera och diskutera med landstingets politiker om HBT-frågor.

Vänsterpartiet föreslår därför

A t t utbildning erbjuds landstingsfullmäktiges ledamöter i samband med ett fullmäktigemöte i syfte att höja kompetensen och kunskapen hos landstingets politiker om HBT-frågor. Detta är en början på arbetet med att motverka fördomar, diskriminering och felaktigt bemötande av homo- bisexuella och transpersoner.

A t t uppdra till landstingsfullmäktiges presidium att kontakta RFSL för att komma överens om en lämplig tidpunkt för ovanstående kompetensutveckling av Landstingsfullmäktiges politiker.

För Vänsterpartiets landstingsgrupp

Jihad Menhem
Elise Norberg

Arbetslösheten bland utlandsfödda svenskar är hög, och Integrationsverkets framtids­prognoser bådar inte gott – de unga invandrarna kommer inte in i arbetslivet. Att höja antalet anställda med utländsk bakgrund är ett mål som alla politiker troligen är överens om. Örebro läns landsting kan bli mer aktiv i att tillvarata den resurs, som människor med erfarenheter från andra delar av världen utgör.

Det finns många exempel på vilken tillgång det är att ha anställda med utländsk bakgrund, inte minst för att ge en god service till den mångkulturella befolkningen.

I nuläget är bristen på sjukvårdsutbildad personal stor och det är nödvändigt att söka efter personal på nya vägar. Snart går ’40-talisterna’ i pension och då står Sverige och Örebro läns landsting inför stora rekryteringsbehov.

I Västra Götaland har regionen kartlagt alla med utländsk läkarexamen och dessa har erbjudits skräddarsytt stöd inför kompetensprovet. I dag tar det 6-7 år innan en utländsk läkare får svensk läkarlegitimation. Nu hoppas Västra Götaland att det pågående projektet ska minska denna tid till 2,5 år.

På Vårdhögskolorna i Göteborg och i Lund har det startats stödkurser för sjuksköterskor med utländsk legitimation. De är på 20 veckor och genomförs som uppdragsutbildningar för Arbetsförmedlingens räkning. Många av de som går där har flytt från sina hemländer, där de upplevt krig och svåra förluster, och ofta lever de som ensamstående med sina barn i det nya landet. I Sverige ska de lära sig ett nytt språk och skaffa arbete, och att då dessutom orka med vägen till en svensk sjuksköterskelegitimation är inte det lättaste. Att lära sig det svenska språket har också visat sig gå snabbare om man får möjlighet till en arbetsplatspraktik.

Vänsterpartiet föreslår att landstingsfullmäktige i Örebro läns landsting beslutar:

att
i samarbete med länsarbetsnämnden genomföra en kartläggning av alla läkare och sjuk­sköterskor i länet med utländsk examen,

att
landstinget tar initiativ till att planera och genomföra skräddarsydda stödinsatser för utländska läkare och sjuksköterskor, i syfte att korta processtiden fram till svensk legi­timation, samt

att
Örebro läns landsting förbättrar möjligheterna till att få arbetsplatspraktik inom yrket, för de med vårdutbildning från andra länder.

Elise Norberg
Jihad Menhem