Författare: elisabethnilesol

För 20 år sedan var Sverige ett av de länder som hade lägst andel dödfödda barn. Den andelen har dock inte minskat de senaste tio åren, vilket det gjort i många andra länder.

Enligt statistik från SCB, antalet dödfödda barn i Sverige 2010–2019, föds det mellan 400 och 450 barn döda varje år. I Örebro län handlade det under dessa år om cirka tio barn. Från 2010 till 2019 kan en markant höjning noteras, från 12 till 14 barn, se tabellen.

Skillnader i dödföddhetsfrekvensen mellan regioner och län tyder på att det finns möjlighet att minska antalet barn som är döda vid födseln.

När det gäller dödföddhet som inträffar vid fullgången graviditet är skillnader mellan regionerna ännu tydligare vilket gör det befogat att anta att en aktiv förlossningsvård kan påverka utfallet. Om riskfyllda graviditeter upptäcks kan de övervakas och åtgärder sättas in. Till exempel kan planerade kejsarsnitt eller induktioner (igångsättning) avsluta riskgraviditeter på ett sätt som gör att det blir mindre risk att ett barn föds dött.

Informationsinsatser kring riskfaktorer kan spela stor roll, liksom uppmärksamhet på minskade fosterrörelser.

En regional granskning, där alla dödsfall och undvikbara faktorer noga undersöks är viktigt i arbetet med att säkerställa att inga barn dör av orsaker som hade kunnat förhindras. Här finns ett program utarbetat av Världshälsoorganisationen (WHO); Making every baby count.

Region Skåne har utarbetat en strategisk plan för att minska andelen dödfödda barn, och Vänsterpartiet anser att Region Örebro län bör följa detta goda exempel.

Med anledning av detta föreslår vi att regionfullmäktige beslutar:

att Region Örebro län skyndsamt gör en regional granskning av fall med fosterdöd, samt

att det med granskningens resultat som underlag utarbetas en strategisk plan för att minska andelen dödfödda barn

För Vänsterpartiet i Region Örebro län

Jihad Menhem                                Jessica Carlqvist                         

Anneli Mylly                                     Margareta Carlsson                      

Kenneth Lantz                              Maria Odheim Nielsen

Myalgisk Encefalomyelit och kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) är en svår kronisk funktionsnedsättande neuroimmun sjukdom som drabbar både män, kvinnor och barn. Omkring 0,4% av befolkningen beräknas vara drabbade av sjukdomen, vilket i Sverige blir 36 000 personer. Insjuknandet är ofta plötsligt, ofta i samband med infektion, men progressivt insjuknande förekommer också. Färre än 6% tillfrisknar.

Patienterna har ofta störningar på autonoma nerv-, neuroendokrina- och immunologiska-systemet. ME/CFS-patienter blir sämre efter mental eller fysisk aktivitet och har en återhämtningsperiod på runt 1-3 dagar, eller längre. Symtomen varierar ofta dels på en kort tidsskala som kan röra sig om timmar och dagar. Samt över en längre tidsskala som handlar om år.

ME/CFS finns i både epidemisk och endemisk form. Svårighetsgraden kan variera mycket från individ till individ.

Sjukdomen tillhör gruppen neurologiska sjukdomar. Trots ME/CFS är en vanlig sjukdom är medvetenheten inom vården begränsad. Likaså sker inte mycket forskning kring ett botemedel.

En tidig diagnos är mycket viktigt för att förhindra att sjukdomen blir svårartad, eftersom det annars är risk att patient och läkare hanterar sjukdomen fel.

Patienterna lider av kognitiva svårigheter, mental dimma, värk, sömnstörningar och temperaturregleringsstörningar. Det mest utmärkande är att symtomkomplexet (speciellt malaise, utmattning, värk och mental dimma) ökar efter mental eller fysisk ansträngning och det tar flera dagar att återhämta sig. De värst drabbade patienterna är sängbundna och klarar inte stå upp.

Exempel på vanliga symtom är kognitiva svårigheter, mental dimma, värk, sömnstörningar, emperaturregleringsstörningar,  malaise, frekvent urinering, utmattning, trötthet, sjukdomskänsla, huvudvärk, värk i muskler och leder, minnes- och koncentrationssvårigheter, känslighet för temperaturförändringar, frusenhet, oförmåga att bearbeta information, feberkänsla, sömnproblem, influensaliknande symtom, dimsyn, överkänslighet emot ljud, överkänslighet emot ljus, överkänslighet emot beröring (allodyni) och öronsusningar. Det är vanligt med överkänslighet emot alkohol, medicin och födoämnen.

I vår region saknas kompetens kring ME/CFS vilket kan bli förödande. Forskningen lyfter särskilt fram, hur viktigt det är, att denna patientgrupp får rätt behandling i tidigt skede för att inte felbehandlas och därmed bli sämre i sin sjukdom. Media har på senare tid, vittnat om att det finns en stor suicidrisk för denna grupp, och det är av stor vikt att vi som region ser över möjligheterna att samla kunskap kring denna patientgrupp.

I de fall man misstänker ME/CFS i vår region, skriver man en remiss till Brageékliniken i Stockholm. Och eftersom vi saknar en specialist inom området, får patienten helt ombesörja resan dit, både ekonomiskt och praktiskt. I praktiken kan det innebära, att en anhörig eller vän får

ta ledigt från jobbet, för att köra patienten. För en utredning krävs 4 träffar. Det är en oerhörd påfrestning att ta sig dit och innebär till och med en försämring av sjukdomen efter detta. Dessutom drabbar det den enskilde patienten ekonomiskt eftersom detta är personer som oftast har en lång sjukdomshistoria, och kanske till och med är utförsäkrade från försäkringskassan, eftersom det även där råder kompensbrist inom området.       

Trots att ME/CFS är klassad som en neurologisk sjukdom sedan 1950-talet, så hänvisas våra patienter till vårdcentralerna.

Med anledning av detta föreslår vi att regionfullmäktige beslutar:

att Region Örebro län ser över hanteringen vid utredning av diagnosen ME/CFS, så att dessa patienter varken betalar eller ombesörjer resa till och från utredning.

att Region Örebro län välkomnar dessa patienter till neurologiska mottagningen på USÖ, eftersom det är en neurologisk sjukdom och behöver hanteras där kompetensen är som bäst inom området.

att kompetensen sprids kring sjukdomen inom Regionen för att förhindra felhantering av denna patientgrupp, som i värsta scenariot kan bidra till en försämrad sjukdomsbild.

För Vänsterpartiet i Region Örebro län

Jessica Carlqvist                                                       Jihad Menhem

Hälso- och sjukvårdens utveckling får inte utformas i slutna rum utan måste ske i ett brett demokratiskt samtal i takt med samhället.

De demokratiskt valda politikerna har en nyckelroll i utvecklingen för att ha förankring mellan befolkningens prioriteringar och de vägval som görs inom hälso- och sjukvården.

Vi ska ha en nära och jämlik vård i länet. Vi ska ha tre akutsjukhus som ska vara öppet dygnet runt alla dagar om året med akutkirurgi på samtliga sjukhus.

På Lindesbergs lasarett har man nu stängt ner akutkirurgin mellan 21 – 07. Konsekvenserna är oerhört mycket större än beslutsunderlaget ger sken av. Det handlar inte om 26 akuta kirurgiska ingrepp, det rör under 2019 om närmare 200 kirurgiska ingrepp, knappt 400 ambulanstransporter, samt 1200 akuta besök.

Akutsjukhuset i Lindesberg kommer inte längre fylla funktionen som akutsjukhus. Redan nu ser man ett ökat antal egna uppsägningar – man väljer bort regionen som arbetsgivare med anledning av den osäkra tillvaron. Den katastrofmedicinska beredskapen urholkas mot civilsamhället, våra medborgare och företag.

Regionen behöver behålla nuvarande kompetenser på akutsjukhuset i Lindesberg nämligen medicin, ortopedi, röntgen, intensivvård, narkos, kirurgi och operation. 

Med anledning av detta föreslår vi att regionfullmäktige beslutar:

att Region Örebro län tar fram ett förslag på hur vi kan ha kirurg/ortopedakuten i Lindesberg öppen året runt 24 timmar om dygnet. 

För Vänsterpartiet i Region Örebro län 

Anneli Mylly (V)                                        Maria Odheim Nielsen (V)

De regionala flygplatserna i Sverige går nästan alla med stora ekonomiska underskott, cirka 400 miljoner minus totalt under 2017. Bland de flygplatser som haft ett årligt underskott är Örebro flygplats, cirka 10 miljoner under år 2018.

Flygplatsen kostade regionens skattekollektiv cirka 80 miljoner under perioden 2015 – 2018. Därtill kommer att flygplatsen kommer att behöva stora investeringar i framtiden, bl.a. till förlängning av start- och landningsbanan. Vi i Vänsterpartiet tycker att det i förlängningen är ett ohållbart och dåligt system att fortsätta äga en flygplats och lägga skattebetalarnas pengar på.

Vänsterpartiet i region Örebro län har flera gånger påpekat att regionens stora subventioner till Örebro flygplats skulle göra mer nytta på annat håll, exempelvis i det fortsatta arbetet för att utveckla kollektivtrafiken och minska bilismens negativa miljöpåverkan.

Argument som framförs kring varför regionen ska fortsätta spendera miljoner varje år är att ingen vill köpa flygplatsen och att företagen och näringsliv i Örebro län vill ha den kvar. Om nu näringsliv och företag verkligen vill ha den kvar, borde de också ta ett större ekonomiskt ansvar för den. Det verkar som de är mer intresserade av järnvägsmöjligheter och lastbilstransporter för att frakta sina varor. Om det nu är så att Örebro flygplats är en del av Arlandas godstrafik, som en del påstår, så borde det vara av intresse för det statliga Svedavia att gå in i ägarmodellen.

Att satsa på flyg i en tid då nya forskarrön duggar tätt kring vilken miljöbov flyget är, känns inte bra. Miljöskadliga subventioner måste fasas ut ur regionens budget och pengarna ska istället investeras i det som ställer om vårt samhälle till långsiktigt hållbart. Vänsterpartiet anser att det är hög tid att förändra ägarstrukturen eller påbörja en nedläggning om inga andra intressenter finns.

Med anledning av ovanstående föreslår Vänsterpartiet att regionfullmäktige beslutar:

att uppdra åt regionstyrelsen att tillsammans med ägarna av flygplatsen utreda frågan om ett förstatligande eller en försäljning/avveckling av flygplatsen.

För Vänsterpartiet i Region Örebro län

Jihad Menhem (v)
Kenneth Lantz (v)

Att få fler att resa med kollektivtrafiken är ett viktigt mål för Vänsterpartiet. Vi vill gärna se en utveckling där fler väljer att ställa bilen och resa gemensamt. För att nå dit krävs att kollektivtrafiken uppfattas som lättillgänglig, attraktiv och även som prisvärd. Vi anser att det är av yttersta vikt att arbeta för att få till stånd en annan syn på hur vi transporterar oss. I dag ser alltför många bilen som det självklara valet istället för att ta bussen eller tåget.

Vänsterpartiet har ett långsiktigt mål om att genomföra en avgiftsfri kollektivtrafik. Detta vill vi göra stegvis. I första hand anser vi att äldre, sjuka och unga bör vara de grupper som vi inför avgiftsfri kollektivtrafik för först. Dels för att få fler att resa kollektivt men också för att påverka människors allmänna syn på kollektivtrafiken och därmed minska miljöpåverkan.

Vi ser att äldre är en grupp som ofta har små ekonomiska marginaler men där viljan och behovet av att delta i det sociala livet kvarstår. En avgiftsbefrielse skulle därför få stor effekt på möjligheten att komma ut i samhället och fortsätta som aktiva samhällsmedborgare. Forskning på området har visat på många positiva effekter av välbefinnande när äldre ges bättre möjligheter till kollektivt resande. Äldre har också ett resmönster där de sällan åker under de allra mest hektiska rusningstimmarna, vilket gör att det ökande resande som uppstår inte kräver en utbyggd trafik utan snarare innebär ett effektivare utnyttjande av den trafik som redan körs.

Det samma gäller gruppen kroniskt sjuka som på grund av sitt hälsotillstånd har fått sjukersättning för permanent sjukskrivning. Dessa personer har ofta en mycket låg inkomst och behöver därför få möjlighet att resa utan kostnad med kollektivtrafiken för att uträtta sina ärenden och ta del av kultur och sociala aktiviteter.

Vänsterpartiet vill därför att Region Örebro län beslutar genomföra avgiftsfri kollektivtrafik för pensionärer och personer med sjukersättning på grund av kronisk sjukdom eller skada under lågtrafik i hela regionen. Det är en satsning som innebär mycket små kostnader då det handlar om befintlig trafik med mycket tomma platser.

Gymnasieungdomar med lång resväg till skolan tilldelas ett gymnasiekort för att kunna resa till och från skolan. Även många ungdomar saknar inkomster och inte alla föräldrar har en god ekonomi. Det är viktigt att alla unga får likvärdiga förutsättningar, så att inte vissa unga tvingas avstå både att delta i gemensamma studier med sina vänner under kvällstid, fritidssysselsättning, kultur och socialt umgänge med andra människor på grund av en sämre ekonomi än jämnåriga kamrater. Idag gäller gymnasiekortet endast under en förutbestämd tid på vardagar. Vänsterpartiet anser att gymnasiekortet ska gälla under alla veckodagar utan tidsbegränsning.

Med anledning av ovanstående föreslår Vänsterpartiet att regionfullmäktige beslutar:

att pensionärer samt personer som uppbär sjukersättning på grund av kronisk sjukdom eller skada ges rätt att resa avgiftsfritt med kollektivtrafiken under lågtrafik (vardagar mellan kl. 9–15).

att ungdomar ges rätt att resa avgiftsfritt med gymnasiekortet under veckans alla dagar utan tidsbegränsning.

För Vänsterpartiet i Region Örebro län

Jihad Menhem (v) oppositionsråd
Katarina Raneborn (v) ledamot i nämnden för samhällsbyggnad

Det finns mängder av larmrapporter om vad den globala uppvärmningen kommer att medföra för klimatet inom en snar framtid. På landstingsfullmäktige i oktober 2007 fick vi en gedigen information om konsekvenserna av uppvärmning och vi har också antagit en miljöplan där vi åtar oss att minska utsläppen rejält.

I februari släppte Sida rapporten: ”Konflikter i klimatförändringens spår” och i mars 2008 släppte EU – kommissionen en rapport som varnade för ökande flyktingströmmar p.g.a. att stora och ofta folktäta regioner kommer att bli obeboeliga inom en 30–årsperiod. Bl.a. förutspås att över 200 miljoner människor kommer att klassas som miljöflyktingar år 2050, och att 75% av den odlingsbara marken i Nordafrika kommer att vara obrukbar.     

Alla är överens om att kraftfulla åtgärder måste till för att starkt begränsa utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, för att om möjligt hejda, eller åtminstone mildra klimatförändringarna. Det är alltså hög tid att agera.  

Att snabbt utveckla alternativ till fossilbaserade drivmedel behövs, men framför allt är en massiv satsning på kollektivtrafiken helt nödvändig både på kort och lång sikt.

En anledning till att folk inte åker buss eller tåg är priset. Det är helt enkelt för dyrt. I Örebro län finns flera exempel på extremt höga priser för att åka kollektivt. En enkel bussresa mellan exempelvis Degerfors – Karlskoga (10 km) kostar 30 kronor, motsvarande kostnad mellan Askersund – Örebro (50 km) är 95kr.

Som en del i att vrida utvecklingen mot ökat kollektivresande och en radikal omställning mot miljöanpassade transporter har Vänsterpartiet i riksdagen motionerat om att det i två län/regioner genomförs ett storskaligt försök med klimattaxa dvs. att länsinvånarna utan kostnad kan använda sig av kollektiva färdmedel.

Hittills har mycket få förslag på konkreta åtgärder för att bryta utvecklingen med fortsatt kraftig ökning av privatbilismen kommit fram, såväl på nationell som regional och lokal nivå.

Ett försök med klimattaxa i kollektivtrafiken i Örebro län är i nuläget mer angeläget än någonsin och bör genomföras så snart som möjligt.

Med anledning av ovanstående föreslår Vänsterpartiet:

att landstinget tar initiativet och tillsammans med Länstrafiken Örebro län verkar för att statliga medel anslås för ett storskaligt försök med klimattaxa i Örebro län. 

att landstinget föreslår Örebro universitet att göra en kontinuerlig utvärdering av ett eventuellt försök med klimattaxa.   

För Vänsterpartiet    

Mia Sydow Mölleby, Jihad Menhem, Gunnel Lindblom och Cathrine Pedersen

Landstingsfullmäktige för Örebro län har antagit miljöpolicy, mål och handlingsplan för åren 2005-2007. I miljöpolicyn står bland annat att ”Örebro läns landsting ska verka för att all personal har kunskap och engagemang för att integrera miljöfrågorna i det dagliga arbetet”. Landstingets personal har genomgått en miljöutbildning för att få ökade kunskaper i miljöfrågor, så långt är allt väl. Det är betydligt svårare att lyckas integrera miljöfrågorna i det dagliga arbetet. För att kunna göra det krävs att några ur landstingets personal också får tid avsatt till att arbeta med just miljöfrågorna.

I Örebro läns landsting finns tio stycken miljösamordnare som ska driva miljöarbetet på respektive förvaltning. Två av dem har arbetstid öronmärkt för att arbeta med miljöfrågor (50 % respektive 30 %). Resterande åtta miljösamordnare måste hinna med miljöarbetet inom sin ordinarie arbetstid ovanpå sina dagliga arbetsuppgifter.

Under miljösamordnarna finns ett antal miljöombud. Deras roll är att sprida information från miljösamordnaren som en länk mellan klinik och verksamhetsansvarig. Miljöombudens arbetsbörda ska inte vara så stor, utan när det behövs ska de vara miljörådets kanaler ut i verksamheten. 

Miljösamordnarnas arbetsinsats är däremot mer omfattande. De ska bland annat:

• Driva förvaltningens miljöarbete.
• Delta i landstingets miljöråd.
• Informera förvaltningschef, verksamhetsansvariga och miljöombud om beslut och aktiviteter som har betydelse för förvaltningens verksamhet och miljöarbete.
• Minst en gång per år anordna miljöträff för miljöombuden inom förvaltningen.

 Det är dessutom viktigt att miljösamordnaren får möjlighet att vara delaktig när förvaltningen, som en integrerad del i ordinarie verksamhetsplanering, utarbetar mål och handlingsplaner för förvaltningens miljöarbete.

I dagsläget är kvaliteten och omfattningen på de olika förvaltningarnas miljöarbete varierande. Detta beror till stor del på hur mycket arbetstid de olika miljösamordnarna får möjlighet att använda till miljöarbete. Förutsättningarna är naturligtvis mycket olika för att kunna utföra ett bra miljöarbete beroende på om man får använda 50 % eller 0 % av sin arbetstid till att utveckla förvaltningens miljöarbete.

Med anledning av ovanstående föreslår vi:

• Att samtliga tio stycken miljösamordnare reserveras en viss procent av sin arbetstid för att arbeta med miljöfrågor.
• Att nivån på den avsatta tiden diskuteras fram mellan, miljöchef, miljösamordnare, den blivande miljöberedningen samt berörda förvaltningar.

Katarina Raneborn (v)

Jihad Menhem (v)

Det är dags att ta nya tag i den nödvändiga miljö- och energiomställningen för att klara de regionala miljömålen. Växjö kommun har i politisk enighet beslutat att bli fossilbränslefri region och Region Kalmar har nyligen tagit beslut om att senast 2050 vara fossilbränslefri region. Sist i raden har södra Smålands kommuner och landsting beslutat att ta fram ett handlingsprogram med målet fossilbränslefri region. Det är nu hög tid för även vårt län att tydligt markera samma ambitioner. De regionala miljömålen för Örebro län håller just nu på att revideras och har nyligen varit ute på remiss. För att ge större tyngd åt detta arbete och också sätta ett klart mål vore det en fördel om vår region kan arbeta fram ett liknande handlingsprogram som Region Kalmar antog i oktober förra året.

Ett handlingsprogram ger stadga och gynnar det långsiktiga arbetet samtidigt som vår region inom flera områden kan samarbeta med övriga regioner. Den stora utmaningen är drivmedel för transporter av varor och människor. Den offentliga upphandlingen ger möjligheter alltifrån inköp av bilar till länstrafikens bussar och sjuktransporter. Ett handlingsprogram som är politiskt förankrat ger stöd och styrka för både länets kommuner och företag liksom för medborgarna.

Med anledning av ovanstående föreslår vi:

· Att Örebro läns landsting i samarbete med Örebro läns kommuner och Regionförbundet i Örebro tar fram ett handlingsprogram med målet fossilbränslefri region.

Katarina Raneborn (v)                                

Jihad Menhem (v)

Gällande regelverk ger asylsökande rätt till akut vård enligt högkostnadsskyddets regler och även barn i gömda familjer har rätt till akut vård.

Gömda vuxna flyktingar saknar avtal eller sjukvårdsförsäkring, och om en gömd flykting ändå behandlas humant och får akut vård, t.ex. i samband med en förlossning, så antecknas ofta denna skuld på framtiden i respektive landsting. Det finns även vårdgivare som vägrar patienter vård om inte vården betalas i förskott. I dag ger bara ett landsting (Östergötlands läns landsting) avskrivning av skulder för akut vård som givits till gömda flyktingar. Om inte skulden efterskänks kan den som så småningom får uppehållstillstånd drabbas av efterkrav på tiotusentals och ibland även hundratusentals kronor.

Vården borde bedrivas enligt den medicinska etik där den grundläggande principen är att det är vårdbehovet inte betalningsförmågan som avgör om vård ska ges. Och det borde inte enbart gälla rent akuta åtgärder. Om åkommor inte behandlas i tid kan det innebära att de blir kroniska, till en mycket högre kostnad för samhället och stort mänskligt lidande.

I dag är personalen osäker på hur de ska agera då regelverket inte överensstämmer med det som känns etiskt medicinskt riktigt. Redan nu finns det personal som väljer att se mellan fingrarna så långt det går när humaniteten får styra handlandet. Det är naturligtvis inte tillfredställande att personal ställs inför dessa svårigheter och det innebär också att patienter inte behandlas lika p.g.a. ett regelverk som borde förändras.

Vänsterpartiet hemställer därför att Örebro läns landstingsfullmäktige fattar beslut om

– A t t Örebro läns landsting snarast ska ge akut vård till alla flyktingar som saknar uppehållstillstånd oavsett deras betalningsförmåga, och

– A t t avskriva ekonomiska skulder för akut vård till gömda flyktingar

– At t i kommande budgetarbete beakta att asylsökande och asylsökande utan uppehållstillstånd inte enbart ges rätt till akut sjukvård utan även planerad vård utifrån aktuellt vårdbehov.

För Vänsterpartiet

Elise Norberg
Jihad Menhem