Författare: orebro

Jihad Menhem (V) Regionråd Örebro län i en debattartikel, NA

Alla människor behöver ha en livsstil som ger oss tid att leva. Ett alltmer tempofylld arbetsliv stressar sönder vår hälsa och relationerna till våra nära. Samtidigt som rekordmånga människor står utan arbete eller har osäkra timanställningar så arbetar andra sig sjuka. Under de senaste tjugo åren har de stressrelaterade sjukskrivningarna ökat drastiskt framförallt bland kvinnor och deltidsarbetare.

Vänsterpartiet har sedan länge drivit frågan om sex timmars arbetsdag med bibelhållen heltidslön. Det är en framtidsreform som möjliggör ett rikare liv där vi på ett smart sätt kan dela på arbete och fritid. Erfarenheter har också visat att det är ett ekonomiskt framgångskoncept. Mycket forskning och studier gjorda av bl.a. Stockholms universitet, Karolinska institutet och tidigare Arbetslivsinstitutet visade att den både den upplevda hälsan förbättrades och sjukfrånvaron minskade bara man kortade arbetsveckan med några timmar.

Många politiker hävdar idag att vi inte har råd med reformen om sextimmars arbetsdag. Precis samma argument hörde man 1971 när riksdagen beslutade om 40-timmars arbetsvecka, d.v.s. reformen från tio till åtta timmars arbetsdag. Då var det radikalt, idag något självklart.

Visst, en arbetstidsförkortning kan förknippas med vissa kostnader men de långsiktiga nyttoeffekterna är omfattande. Såsom minskad psykisk och fysisk ohälsa, ökad effektivitet på jobbet, ökad jämställdhet hemma och ett bättre socialt liv. Även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv finns också starka argument för en arbetstidsförkortning då en sådan reform skulle sänka kostnader som är förknippade med arbetslöshet och social utslagning.

Maria Nyberg, vice ordförande för Vänsterpartiet Örebro län och Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson för Vänsterpartiet i en debattartikel, NA

De ensamstående föräldrarna, varav en majoritet är kvinnor som tvingats välja mellan att köpa gummistövlar och betala elräkningen, barnen med tejpade glasögon som fått kisa för att se mattetalen, personalen på äldreboendet om haft alldeles för få arbetskamrater. Och alla de engagerade i de så avgörande kvinnojourerna. Nu kan de sträcka på sig för de är huvudpersoner i årets feministiska budget. Med Vänsterpartiets hjälp har regeringen kunnat presentera politik som gör verklig skillnad just för dem.

Våra prioriteringar var klara när vi satte oss ned för att förhandla vårändringsbudget och vårproposition med regeringen. Vi ville få reformer som minskar inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män och få större resurser till välfärden. Båda prioriteringarna är centrala ur feministiskt perspektiv. Vi är glada över att regeringen har gått oss till mötes.

Den 1 oktober höjs sjuk- och aktivitetsersättningen i sjukförsäkringen, det ger max 200 kr/månad. Enligt regeringens beräkningar leder reformen till förbättringar för cirka 218 000 personer, varav 58 procent är kvinnor.

Den 1 september höjs underhållsstödet med 300 kronor per barn och månad. Det kommer ca 350 000 barn och ensamstående föräldrar till del, varav en majoritet kvinnor.

Från 1 september höjs också bostadstillägget för pensionärer från 93 procent till 95 procent av boendekostnaden, upp till ett tak på 5 000 kronor. Det ger en höjning med ca 90 kr i månaden i genomsnitt och en överväldigande majoritet av de som drar nytta av den är kvinnor.

Jihad Menhem (V) Regionråd Örebro län i en debattartikel, NA

Alltför många utlandsfödda har i dag ett jobb som inte motsvarar deras utbildning. Ofta är det invandrare med akademisk examen som kommer från länder utanför EU och försörjer sig som städare eller taxichaufförer. Det innebär att dessa människor inte får utnyttja sin fulla potential på arbetsmarknaden.

En av de grupper som ofta möts av diskriminerande regler är invandrare som har utbildning inom hälso- och sjukvården och en lång yrkeserfarenhet, men som saknar en svensk legitimation.

Tyvärr är kraven för att få svensk yrkeslegitimation betydligt högre för dem som kommer från länder utanför EU jämfört med EU-medborgare, framför allt vad det gäller språktesterna. Jag kan hålla med att språket är oerhört viktigt att behärska när det gäller yrken inom hälso- och sjukvården. Men att inte tillvarata den kompetens som dessa medborgare besitter genom orättvisa bedömningskriterier är ett slöseri med resurser.

Jag vill betona att det inte handlar om att underlätta för vissa grupper, ej heller sänka kraven inom sjukvården eller bortse från olikheterna i utbildning mellan länder. Det jag vill påpeka är det orimliga i att kraven som ställs i dag av Socialstyrelsen inte tar hänsyn till individen eller vårdens behov. Kraven ställs utifrån om medborgarna kommer från ett land inom eller utanför EU.

Orimligheten i detta blir tydlig om man liknande jämförelser, det vill säga om det skulle ställas andra språkkrav på en spansktalande från Chile än en spansktalande från Spanien. Dessa nuvarande regler är diskriminerande och bör ändras och ha vårdens behov som grund för kraven för att få svensk legitimation. Här ligger ett stort ansvar på staten och Socialstyrelsen för att börja tänka nytt och främja lika rättigheter samt möjligheter i arbetslivet oavsett etnisk tillhörighet.

Så ta till vara på de erfarenheter och resurser som invandrare har med sig till Sverige. På så vis kan vi bygga ett bra samhälle där det finns plats för alla.

Jihad Menhem, Regionråd Vänsterpartiet Örebro län