Författare: elisabethnilesol

Den internationella kvinnodagen, den 8 mars, firas över hela världen. Dagen firas också i FN, och i många länder är det en nationell helgdag. När kvinnor från hela världen firar ”sin dag”, manifesterar de alla kvinnors kamp i århundraden för att få delta i samhället på samma villkor som män.

Den första nationella kvinnodagen firades i USA den 28 februari 1909. 1911 firades den internationella kvinnodagen för första gången, den 19 mars samlades mer än en miljon kvinnor och män i Österrike, Danmark, Tyskland och Schweiz för att kräva rösträtt och lika rättigheter på arbetsmarknaden.

Som en del av fredsrörelsen, som började spira i slutet av första världskriget, firade de ryska kvinnorna sin första kvinnodag den sista söndagen i februari 1913. Överallt i Europa hölls kvinnomöten på eller runt den 8 mars följande år, antingen för att protestera mot kriget eller för att uttrycka solidaritet med sina medsystrar.

Den 23 februari 1917 tvingades den ryske tsaren abdikera och den provisoriska regeringen gav kvinnorna rösträtt. Denna historiska händelse inträffade den 27 februari enligt den julianska kalendern som då användes i Ryssland, och den 8 mars enligt den gregorianska som användes överallt. Sedan dess har den internationella kvinnodagen firats den 8 mars världen över.

Den internationella kvinnodagen är en årlig påminnelse om att kvinnor, världen över, fortsätter att diskrimineras. Förtrycket tar sig olika uttryck i olika delar av världen, men ingenstans har kvinnorna uppnått den jämställdhet som borde vara en självklarhet.

Vi vägrar acceptera att en majoritet av mänskligheten diskrimineras. Kvinnorna – världen över – är värda ett bättre öde! Vi förutsätter att vi delar denna ståndpunkt med övriga partier i fullmäktige. För att manifestera denna unika samstämmighet föreslår att vi låter flaggorna gå i topp på den internationella kvinnodagen den 8:e mars!

Med hänvisning till ovanstående föreslår Vänsterpartiet i Örebro län att:

– Den 8:e mars utropas som flaggdag i Örebro Läns Landsting.

För Vänsterpartiets landstingsgrupp

Jihad Menhem

Bra konst befriar, den bearbetar eviga värden och griper det ofattbara.

När man befinner sig i kris, tex på grund av sjukdom, kan kulturen hjälpa en att bearbeta den situation man hamnat i. Tillfrisknandet för en patient beror inte enbart på den rent medicinska forskningen och utövandet. En stor del bör även tillskrivas patientens eget välbefinnande och uppfattning om sin egen situation och omgivning.

De miljöer som använts för tillfrisknande av patienten har historiskt snarare bestått av motsatsen; sterila och kala miljöer samt en stor brist på sysselsättning. Därtill tillkommer en personal som inte varit inriktade på patientens välbefinnande i bred mening. Det var först när Alvar Aalto byggde ett specialdesignat sjukhus i Alajärvi, Finland som tankar började inrikta sig på att se till hela människans behov.

Idag är situationen en helt annan, personalen är i större grad inriktade på att försöka få ett välbefinnande hos patienten även efter sjukhusvistelsen. De sterila miljöerna är delvis utbytta mot en mer tillfrisknande miljö. Ändå så förekommer det klagomål mot personal och miljö, detta kan till stor del bero på att det fortfarande är en bit som saknas i patientens sjukhusvistelse.

Kulturen finns i alla samhällen, den har alltid försökt se bortom det som vi tar för självklart idag för att istället koncentrera sig på morgondagen. Kulturen har alltid fått människor att reflektera över sin egen situation och sitt handlande. Men framförallt så har kulturen spridit ljus och glädje. Och den har även verkat för att öka människors välbefinnande.

Ett inslag av kultur som finns för patienterna idag är sjukhusbiblioteken och bokvagnarna, detta är ett mycket uppskattat inslag som ökar patientens välmående och tillfrisknandet.

Det är dags att utvidga kulturinslagen i vården till fler kulturområden. Dels för att olika människor föredrar olika former av kultur, men också för att en blandning av flera kulturformer ofta kan hjälpa människor att se en helhet och genom flera upplevelser få ett ökat välbefinnande.

Kulturarbete som inriktar sig mot patienter bör bemötas positivt, kulturarbetare bör även inbjudas till att delta i verksamheten. Kulturarbetare är ofta positiva till att möta nya grupper och anpassa sitt skapande efter dem. Precis som man kan göra teater för barn, kan man likväl spela teater för patienter, som dementa eller psykiskt sjuka. Situationen är likartad för andra kulturformer, musiken, konsten… Hälsoträdgårdar (användning av naturen i den läkande processen) finns redan på olika håll i Norden och skulle även kunna finnas i anslutning till sjukhusen i vårt län.

För kulturen som helhet kan det dessutom vara positivt att rikta sig till en förhållandevis ny grupp då kulturen i sig samt kulturarbetarna kan utvecklas i en positiv riktning.

Med anledning av ovanstående föreslår vi:

att Örebro läns landsting verkar för att utvidga kulturutbudet för patienterna.

att Regionpolitiska nämnden beaktar motionens intentioner vid revidering av Örebro läns landstings kulturpolitiska program

För Vänsterpartiet

Elise Norberg
Göril Thyresson

Sverige ska vara ett land där ingen ställs utanför och diskrimineras. Alla ska kunna visa sin kärlek öppet, oavsett sexuell läggning. Kärlek och sexualitet mellan människor av samma kön har lika stort värde som kärlek och sexualitet mellan människor av olika kön.

Flera undersökningar har visat att människor med annan sexuell läggning än den heterosexuella har sämre fysisk och psykisk hälsa och att detta består livet igenom. Den psykosociala ohälsan bland unga homo- och bisexuella och transpersoner är högre. Det oprovocerade fysiska våldet mot homosexuella är också vanligare, än mot människor som lever i heterosexuella par relationer.

Det finns en brist på förståelse för HBT personers livssituation i samhället. Denna brist är sällan grundad på ett fientligt ställningstagande till en persons sexuella läggning utan snarare grundad på okunskap, men okunskapen skapar problem och får människor att känna sig otrygga, oförstådda och ovälkomna.

Landstinget ska ta ansvar för att alla människors får ett värdigt och kompetent bemötande inom hälso- och sjukvården. För att detta ska vara möjligt måste kunskapen om livsvillkoren för homo- och bisexuella och transpersoner öka. Om fullmäktiges politiker har kunskap om detta blir det också möjligt att fatta de rätta besluten för att sprida kunskap kring dessa frågor.

RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) ser positivt på att anlitas av Örebro läns landsting för att under ett par timmar informera och diskutera med landstingets politiker om HBT-frågor.

Vänsterpartiet föreslår därför

A t t utbildning erbjuds landstingsfullmäktiges ledamöter i samband med ett fullmäktigemöte i syfte att höja kompetensen och kunskapen hos landstingets politiker om HBT-frågor. Detta är en början på arbetet med att motverka fördomar, diskriminering och felaktigt bemötande av homo- bisexuella och transpersoner.

A t t uppdra till landstingsfullmäktiges presidium att kontakta RFSL för att komma överens om en lämplig tidpunkt för ovanstående kompetensutveckling av Landstingsfullmäktiges politiker.

För Vänsterpartiets landstingsgrupp

Jihad Menhem
Elise Norberg

Arbetslösheten bland utlandsfödda svenskar är hög, och Integrationsverkets framtids­prognoser bådar inte gott – de unga invandrarna kommer inte in i arbetslivet. Att höja antalet anställda med utländsk bakgrund är ett mål som alla politiker troligen är överens om. Örebro läns landsting kan bli mer aktiv i att tillvarata den resurs, som människor med erfarenheter från andra delar av världen utgör.

Det finns många exempel på vilken tillgång det är att ha anställda med utländsk bakgrund, inte minst för att ge en god service till den mångkulturella befolkningen.

I nuläget är bristen på sjukvårdsutbildad personal stor och det är nödvändigt att söka efter personal på nya vägar. Snart går ’40-talisterna’ i pension och då står Sverige och Örebro läns landsting inför stora rekryteringsbehov.

I Västra Götaland har regionen kartlagt alla med utländsk läkarexamen och dessa har erbjudits skräddarsytt stöd inför kompetensprovet. I dag tar det 6-7 år innan en utländsk läkare får svensk läkarlegitimation. Nu hoppas Västra Götaland att det pågående projektet ska minska denna tid till 2,5 år.

På Vårdhögskolorna i Göteborg och i Lund har det startats stödkurser för sjuksköterskor med utländsk legitimation. De är på 20 veckor och genomförs som uppdragsutbildningar för Arbetsförmedlingens räkning. Många av de som går där har flytt från sina hemländer, där de upplevt krig och svåra förluster, och ofta lever de som ensamstående med sina barn i det nya landet. I Sverige ska de lära sig ett nytt språk och skaffa arbete, och att då dessutom orka med vägen till en svensk sjuksköterskelegitimation är inte det lättaste. Att lära sig det svenska språket har också visat sig gå snabbare om man får möjlighet till en arbetsplatspraktik.

Vänsterpartiet föreslår att landstingsfullmäktige i Örebro läns landsting beslutar:

att
i samarbete med länsarbetsnämnden genomföra en kartläggning av alla läkare och sjuk­sköterskor i länet med utländsk examen,

att
landstinget tar initiativ till att planera och genomföra skräddarsydda stödinsatser för utländska läkare och sjuksköterskor, i syfte att korta processtiden fram till svensk legi­timation, samt

att
Örebro läns landsting förbättrar möjligheterna till att få arbetsplatspraktik inom yrket, för de med vårdutbildning från andra länder.

Elise Norberg
Jihad Menhem

Av och till händer det att patienter skadas vid behandling inom hälso- och sjukvården. För att säkerställa att patienten i sådana fall ska kunna få ersättning för kostnader, sveda och värk och /eller bestående skador finns en speciell lagstiftning, se nedan. Det finns dock ett problem med lagstiftningen och hur den tillämpas. I försäkringen finns en självrisk på

1000 kr. I de flesta fall innebär det att patienten som blir skadad vid behandling själv får betala självrisken I vissa fall förekommer inom ÖLL att aktuell klinik står för självrisken.

Enligt patientskadelagen är vårdgivare skyldiga att ha en patientförsäkring. I lagen stadgas också att patienter som skadas under undersökning, vård, behandling, felaktig diagnostisering etc har rätt till patientskadeersättning.

Enligt lagen skall ett belopp motsvarande ett tjugondels basbelopp avräknas när ersättning beräknas. Det skulle innebära ett karensbelopp (självrisk) på cirka 1 800 kr. I försäkringsvillkoren från Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) har dock självrisken begränsats till 1 000 kr.

Självriskens storlek må förefalla liten med tanke på de stora ersättningsbelopp det kan röra sig om (maximalt cirka 7 Mkr). När det rör sig om låga ersättningsbelopp kan patienten dock t o m få betala allt eller större delen av uppkomna kostander själv. För många innemär dock en utgift på 1 000 kr en avsevärd ekonomisk påfrestning.

En viktig principiell invändning mot dagens hantering är att det synes orimligt att någon som utan egen förskyllan utsatts för skada skall få stå för hela eller delar av kostnaden för skadan. Om någon t ex kör på din bil så är det dennes försäkringsbolag som får bekosta större delen av skadan, och den påkörande som får betala självrisken. Den som vållat skadan och dennes försäkringsbolag är de som täcker kostnaderna för den som utsatts för skadan. Samma princip borde gälla för patientförsäkringen och i enlighet med detta borde landstinget, inte patienten, vara den som betalas självrisken i patientförsäkringen.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår undertecknad landstingsfullmäktige att besluta

att uppdra åt landstingsstyrelsen att utreda möjligheterna för ÖLL att på egen hand betala karensbeloppet vid patienskador inom landstinget, samt

att uppdra åt landstingets representanter i landstingsförbundet att uppta diskussioner om förändring av landstingens avtal med LÖF i enlighet med motionens intention

För Vänsterpartiets landstingsgrupp

Rolf Östman