Motion till regionfullmäktige – Region Örebro län 

Regional koldioxidbudget 

Klimatförändringarna och den globala uppvärmningen är en av vår tids viktigaste frågor. Vi har en plikt mot framtida generationer att på kort tid ställa om till ett hållbart samhälle med kraftigt minskade utsläpp. Det ansvaret är globalt men arbetet måste göras på alla nivåer och vi anser att regioner och kommuner har ett stort ansvar att möjliggöra för omställning på ett samhälleligt plan men också att gå före vad gäller egna utsläpp och beslut.

Region Örebro län har satt upp goda och ambitiösa klimatmål, både genom det interna programmet för hållbarhet där ett av huvudmålen är minskad sårbarhet, klimatpåverkan och fossilberoende. Och även genom det andra programmet Energi- och klimatprogram för Örebro län, som har tagits fram gemensamt av region Örebro län och Länsstyrelsen i samverkan med länets kommuner och näringsliv. Det ser vi i Vänsterpartiet som mycket positivt, våra regionala klimatmål utgör en viktig del av vårt ansvar i att uppfylla vår del av Parisavtalet.

För att stärka vårt klimatarbete och åstadkomma de minskningar av klimatutsläpp som är nödvändiga krävs ytterligare åtgärder. T.ex. behöver en regional koldioxidbudget tas fram för att utgöra grund för beslut om utsläppsbudget för Region Örebro län.

En koldioxidbudget ska också vara just en budget och följas som en sådan. Den ska leda till att vi bestämmer vad som är mest prioriterat att göra, varefter vi beräknar vad det kostar. Om vi på ett verkningsfullt sätt ska få ner koldioxidutsläppen gäller det att prioritera det som har verklig effekt och välja de åtgärder där vi får ner utsläppen mest i relation till vad det kostar.

Flera regioner är nu aktiva med att ta fram sina regionala koldioxidbudgetar för att bidra till en mer hållbar värld. Vi i Vänsterpartiet tycker att det är dags även för vår region att ta klimatfrågan på ännu större allvar och utarbetar en koldioxidbudget för region Örebro län.

Med anledning av detta föreslår vi att regionfullmäktige beslutar:

att Region Örebro län utarbetar en regional koldioxidbudget.

För Vänsterpartiet i Region Örebro län

Jihad Menhem,  Jessica Carlqvist, Kenneth Lantz

Motion till regionfullmäktige:

Skapa ”En väg in” för barn och unga med psykisk ohälsa

Många familjer upplever det krångligt att få hjälp när deras barn och unga mår dåligt. Man får telefonnummer till olika avdelningar och ibland kommer man tillbaka till den man först ringt utan att man fått hjälp.

Vi behöver införa ett strukturerat och systematiskt bedömningsinstrument som kan medföra en mer likvärdig och patientsäker bedömning till rätt vårdnivå.

Vi borde kunna göra det smidigare genom att ha ett telefonnummer in som leder till telefonrådgivning som gör bedömningar kring vårdnivå. Det blir en ökad samverkan mellan första linjens vård och specialistvården. Det skulle bidra till ökad förståelse och kännedom om varandras verksamheter.

Vi ska inte riskera att barn och unga hamnar mellan stolarna på grund av att man själv ska ringa runt till olika instanser. Man ringer ett nummer och blir omhändertagen direkt. Ett tryggt och säkert bemötande, ”En väg in”.

Med anledning av detta föreslår jag regionfullmäktige besluta:

att     regionen skapar ”En väg in” ett telefonnummer att ringa när barn och unga med psykisk ohälsa behöver hjälp

För Vänsterpartiet i Region Örebro län

Anneli Mylly

Motion till regionfullmäktige:

Resurser behöver stärkas inom BUP och första linjen

BUP genomgick en stor förändring runt 2010 där man centraliserade verksamheten men uppdraget delades också upp till första linjen samt specialiserad vård. Efter en tid förändrades organisationen genom att bryta ut första linjen till att vara fristående. Organisationen av den nya första linjen tog tid men efter några år var den på plats. Den nya uppdelningen blev enligt följande:

0-6 år barnhälsovård (inklusive psykologer)
6-14 år samtalsmottagning primärvård (vårdcentralernas psykosociala resurs för målgruppen)
13-25 år ungdomsmottagningen

Resurserna till denna del är alldeles för liten då det i nuläget finns endast 6 kuratorer i tjänst för åldern 6-14 år i hela regionen. Socialtjänst, skola, elevhälsa och region behöver samverka bättre. Genom att förbättra samarbetet kan vi nå de barn som väntar på tid till BUP snabbare. Vissa barn som man når tidigt skulle även inte behöva komma till BUP. Snabbare hjälp sparar mycket lidande för de unga som mår dåligt.

Om man istället inrättade ett mobilt team från BUP så kan de stärka upp i länsdelarna för att fånga upp fler barn och unga. Det finns t.ex. resurssvaga familjer som inte klarar av att ta sig till Örebro av olika anledningar.

I dagsläget finns de allra mesta resurserna inom BUP och ytterst lite i första linjen. Resurserna kommer räcka längre om vi samarbetar bättre och samlar alla aktörer kring barnet.

Därför föreslår jag regionfullmäktige besluta:

att     skapa ett mobilt team från BUP som kan stärka upp ute i länsdelarna när så behövs

att     stärka första linjen utan att ta bort resurser från BUP

För Vänsterpartiet i Region Örebro län

Anneli Mylly

TBE är en mycket allvarlig virussjukdom som kan påverka det centrala nervsystemet, om det sprids till hjärnan eller hjärnhinnorna. Upp till en tredjedel av dem som drabbas får en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna med allvarliga men och smärta som varar under lång tid, kanske hela livet.

Många föräldrar har tyvärr inte kunskap om eventuella följder av fästingbett eller har inte råd att bekosta vaccinet. Barn kan inte betala för sig själva. I familjer med två-tre barn eller där inkomsten är låg kan det vara svårt att betala för till exempel det första årets tre sprutor.

Vården ska vara jämlik och i region Örebro län ska det inte vara en klassfråga att kunna skydda sitt barn mot sjukdomar. Därför anser Vänsterpartiet det vara extra viktigt att skydda barnen som ofta leker och vistas i miljöer med mycket vegetation.

Det är politikernas skyldighet att göra allt vi kan för att skydda barn och unga från att drabbas och riskera att få men för livet. Att satsa och lägga mer fokus på att förebygga svåra sjukdomar är bättre än att bota symptomen i efterhand. 

Med anledning av detta föreslår jag att regionfullmäktige beslutar:

att Region Örebro län inför avgiftsfritt TBE-vaccin för barn och unga upp till 19 år.

För Vänsterpartiet i Region Örebro län 

Jihad Menhem

Motion till regionfullmäktige – Region Örebro län

Sammanträde på distans

Kommunallagen medger sedan 2014 möjligheten att tillåta ledamöter att delta i fullmäktige och nämnders sammanträden på distans. Under förslagets remissrunda lyftes en rad positiva aspekter fram.

Bland de positiva exemplen nämns:

• när färre personer reser fysiskt till sammanträden minskar miljöpåverkan;
• det blir mindre påfrestande för förtroendevalda, vilket kan leda till färre avhopp:
• det underlättar för exempelvis småbarnsföräldrar eller för personer som på grund av sitt arbete och därmed förknippad pendling har svårt att kombinera yrkesliv och uppdrag som förtroendevald;
• det underlättar för personer som på grund av funktionsnedsättning inte – eller endast med svårigheter – kan delta vid fysiska sammanträden.

I praktiken löses deltagande på distans i regel med hjälp av videokonferenslösningar som endast kräver (förhållandevis) blygsamma investeringar. Eftersom alla förtroendevalda i region Örebro län redan förses med läsplattor för att kunna läsa handlingar lär kostnadsbehovet för tekniska investeringar kunna hållas på en acceptabel nivå.

Att införa möjligheten att delta på sammanträden på distans skulle inte endast underlätta för berörda i aktuell fullmäktigesammansättning – utan det skulle även visa en inkluderande ambition ”alla ska kunna delta i de politiska processerna” och kan därigenom även göra det lättare att attrahera kommande generationer av förtroendevalda.

Med anledning av detta föreslår vi att regionfullmäktige beslutar:

att Region Örebro län inför deltagande i fullmäktige- och nämndssammanträden på distans i enlighet med Kommunallagen (2017:725) 5 kap. § 16 och 6 kap. § 24.

För Vänsterpartiet i Region Örebro län

Jihad Menhem                              
Jessica Carlqvist                         
Maria Odheim Nielsen
Kenneth Lantz                             
Margareta Carlsson                    
Anneli Mylly

För 20 år sedan var Sverige ett av de länder som hade lägst andel dödfödda barn. Den andelen har dock inte minskat de senaste tio åren, vilket det gjort i många andra länder.

Enligt statistik från SCB, antalet dödfödda barn i Sverige 2010–2019, föds det mellan 400 och 450 barn döda varje år. I Örebro län handlade det under dessa år om cirka tio barn. Från 2010 till 2019 kan en markant höjning noteras, från 12 till 14 barn, se tabellen.

Skillnader i dödföddhetsfrekvensen mellan regioner och län tyder på att det finns möjlighet att minska antalet barn som är döda vid födseln.

När det gäller dödföddhet som inträffar vid fullgången graviditet är skillnader mellan regionerna ännu tydligare vilket gör det befogat att anta att en aktiv förlossningsvård kan påverka utfallet. Om riskfyllda graviditeter upptäcks kan de övervakas och åtgärder sättas in. Till exempel kan planerade kejsarsnitt eller induktioner (igångsättning) avsluta riskgraviditeter på ett sätt som gör att det blir mindre risk att ett barn föds dött.

Informationsinsatser kring riskfaktorer kan spela stor roll, liksom uppmärksamhet på minskade fosterrörelser.

En regional granskning, där alla dödsfall och undvikbara faktorer noga undersöks är viktigt i arbetet med att säkerställa att inga barn dör av orsaker som hade kunnat förhindras. Här finns ett program utarbetat av Världshälsoorganisationen (WHO); Making every baby count.

Region Skåne har utarbetat en strategisk plan för att minska andelen dödfödda barn, och Vänsterpartiet anser att Region Örebro län bör följa detta goda exempel.

Med anledning av detta föreslår vi att regionfullmäktige beslutar:

att Region Örebro län skyndsamt gör en regional granskning av fall med fosterdöd, samt

att det med granskningens resultat som underlag utarbetas en strategisk plan för att minska andelen dödfödda barn

För Vänsterpartiet i Region Örebro län

Jihad Menhem                                Jessica Carlqvist                         

Anneli Mylly                                     Margareta Carlsson                      

Kenneth Lantz                              Maria Odheim Nielsen

Myalgisk Encefalomyelit och kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) är en svår kronisk funktionsnedsättande neuroimmun sjukdom som drabbar både män, kvinnor och barn. Omkring 0,4% av befolkningen beräknas vara drabbade av sjukdomen, vilket i Sverige blir 36 000 personer. Insjuknandet är ofta plötsligt, ofta i samband med infektion, men progressivt insjuknande förekommer också. Färre än 6% tillfrisknar.

Patienterna har ofta störningar på autonoma nerv-, neuroendokrina- och immunologiska-systemet. ME/CFS-patienter blir sämre efter mental eller fysisk aktivitet och har en återhämtningsperiod på runt 1-3 dagar, eller längre. Symtomen varierar ofta dels på en kort tidsskala som kan röra sig om timmar och dagar. Samt över en längre tidsskala som handlar om år.

ME/CFS finns i både epidemisk och endemisk form. Svårighetsgraden kan variera mycket från individ till individ.

Sjukdomen tillhör gruppen neurologiska sjukdomar. Trots ME/CFS är en vanlig sjukdom är medvetenheten inom vården begränsad. Likaså sker inte mycket forskning kring ett botemedel.

En tidig diagnos är mycket viktigt för att förhindra att sjukdomen blir svårartad, eftersom det annars är risk att patient och läkare hanterar sjukdomen fel.

Patienterna lider av kognitiva svårigheter, mental dimma, värk, sömnstörningar och temperaturregleringsstörningar. Det mest utmärkande är att symtomkomplexet (speciellt malaise, utmattning, värk och mental dimma) ökar efter mental eller fysisk ansträngning och det tar flera dagar att återhämta sig. De värst drabbade patienterna är sängbundna och klarar inte stå upp.

Exempel på vanliga symtom är kognitiva svårigheter, mental dimma, värk, sömnstörningar, emperaturregleringsstörningar,  malaise, frekvent urinering, utmattning, trötthet, sjukdomskänsla, huvudvärk, värk i muskler och leder, minnes- och koncentrationssvårigheter, känslighet för temperaturförändringar, frusenhet, oförmåga att bearbeta information, feberkänsla, sömnproblem, influensaliknande symtom, dimsyn, överkänslighet emot ljud, överkänslighet emot ljus, överkänslighet emot beröring (allodyni) och öronsusningar. Det är vanligt med överkänslighet emot alkohol, medicin och födoämnen.

I vår region saknas kompetens kring ME/CFS vilket kan bli förödande. Forskningen lyfter särskilt fram, hur viktigt det är, att denna patientgrupp får rätt behandling i tidigt skede för att inte felbehandlas och därmed bli sämre i sin sjukdom. Media har på senare tid, vittnat om att det finns en stor suicidrisk för denna grupp, och det är av stor vikt att vi som region ser över möjligheterna att samla kunskap kring denna patientgrupp.

I de fall man misstänker ME/CFS i vår region, skriver man en remiss till Brageékliniken i Stockholm. Och eftersom vi saknar en specialist inom området, får patienten helt ombesörja resan dit, både ekonomiskt och praktiskt. I praktiken kan det innebära, att en anhörig eller vän får

ta ledigt från jobbet, för att köra patienten. För en utredning krävs 4 träffar. Det är en oerhörd påfrestning att ta sig dit och innebär till och med en försämring av sjukdomen efter detta. Dessutom drabbar det den enskilde patienten ekonomiskt eftersom detta är personer som oftast har en lång sjukdomshistoria, och kanske till och med är utförsäkrade från försäkringskassan, eftersom det även där råder kompensbrist inom området.       

Trots att ME/CFS är klassad som en neurologisk sjukdom sedan 1950-talet, så hänvisas våra patienter till vårdcentralerna.

Med anledning av detta föreslår vi att regionfullmäktige beslutar:

att Region Örebro län ser över hanteringen vid utredning av diagnosen ME/CFS, så att dessa patienter varken betalar eller ombesörjer resa till och från utredning.

att Region Örebro län välkomnar dessa patienter till neurologiska mottagningen på USÖ, eftersom det är en neurologisk sjukdom och behöver hanteras där kompetensen är som bäst inom området.

att kompetensen sprids kring sjukdomen inom Regionen för att förhindra felhantering av denna patientgrupp, som i värsta scenariot kan bidra till en försämrad sjukdomsbild.

För Vänsterpartiet i Region Örebro län

Jessica Carlqvist                                                       Jihad Menhem

Hälso- och sjukvårdens utveckling får inte utformas i slutna rum utan måste ske i ett brett demokratiskt samtal i takt med samhället.

De demokratiskt valda politikerna har en nyckelroll i utvecklingen för att ha förankring mellan befolkningens prioriteringar och de vägval som görs inom hälso- och sjukvården.

Vi ska ha en nära och jämlik vård i länet. Vi ska ha tre akutsjukhus som ska vara öppet dygnet runt alla dagar om året med akutkirurgi på samtliga sjukhus.

På Lindesbergs lasarett har man nu stängt ner akutkirurgin mellan 21 – 07. Konsekvenserna är oerhört mycket större än beslutsunderlaget ger sken av. Det handlar inte om 26 akuta kirurgiska ingrepp, det rör under 2019 om närmare 200 kirurgiska ingrepp, knappt 400 ambulanstransporter, samt 1200 akuta besök.

Akutsjukhuset i Lindesberg kommer inte längre fylla funktionen som akutsjukhus. Redan nu ser man ett ökat antal egna uppsägningar – man väljer bort regionen som arbetsgivare med anledning av den osäkra tillvaron. Den katastrofmedicinska beredskapen urholkas mot civilsamhället, våra medborgare och företag.

Regionen behöver behålla nuvarande kompetenser på akutsjukhuset i Lindesberg nämligen medicin, ortopedi, röntgen, intensivvård, narkos, kirurgi och operation. 

Med anledning av detta föreslår vi att regionfullmäktige beslutar:

att Region Örebro län tar fram ett förslag på hur vi kan ha kirurg/ortopedakuten i Lindesberg öppen året runt 24 timmar om dygnet. 

För Vänsterpartiet i Region Örebro län 

Anneli Mylly (V)                                        Maria Odheim Nielsen (V)

De regionala flygplatserna i Sverige går nästan alla med stora ekonomiska underskott, cirka 400 miljoner minus totalt under 2017. Bland de flygplatser som haft ett årligt underskott är Örebro flygplats, cirka 10 miljoner under år 2018.

Flygplatsen kostade regionens skattekollektiv cirka 80 miljoner under perioden 2015 – 2018. Därtill kommer att flygplatsen kommer att behöva stora investeringar i framtiden, bl.a. till förlängning av start- och landningsbanan. Vi i Vänsterpartiet tycker att det i förlängningen är ett ohållbart och dåligt system att fortsätta äga en flygplats och lägga skattebetalarnas pengar på.

Vänsterpartiet i region Örebro län har flera gånger påpekat att regionens stora subventioner till Örebro flygplats skulle göra mer nytta på annat håll, exempelvis i det fortsatta arbetet för att utveckla kollektivtrafiken och minska bilismens negativa miljöpåverkan.

Argument som framförs kring varför regionen ska fortsätta spendera miljoner varje år är att ingen vill köpa flygplatsen och att företagen och näringsliv i Örebro län vill ha den kvar. Om nu näringsliv och företag verkligen vill ha den kvar, borde de också ta ett större ekonomiskt ansvar för den. Det verkar som de är mer intresserade av järnvägsmöjligheter och lastbilstransporter för att frakta sina varor. Om det nu är så att Örebro flygplats är en del av Arlandas godstrafik, som en del påstår, så borde det vara av intresse för det statliga Svedavia att gå in i ägarmodellen.

Att satsa på flyg i en tid då nya forskarrön duggar tätt kring vilken miljöbov flyget är, känns inte bra. Miljöskadliga subventioner måste fasas ut ur regionens budget och pengarna ska istället investeras i det som ställer om vårt samhälle till långsiktigt hållbart. Vänsterpartiet anser att det är hög tid att förändra ägarstrukturen eller påbörja en nedläggning om inga andra intressenter finns.

Med anledning av ovanstående föreslår Vänsterpartiet att regionfullmäktige beslutar:

att uppdra åt regionstyrelsen att tillsammans med ägarna av flygplatsen utreda frågan om ett förstatligande eller en försäljning/avveckling av flygplatsen.

För Vänsterpartiet i Region Örebro län

Jihad Menhem (v)
Kenneth Lantz (v)