Demokratiskt underskott i storregion
Kenneth Lantz (V) Örebro län i en ledare ETC Örebro
När du läser detta har statens regionutredare presenterat den s.k. nya Sverigekartan som är ett första utkast till ny regionindelning.När du läser detta har statens regionutredare presenterat den s.k. nya Sverigekartan som är ett första utkast till ny regionindelning.
Jag har tyckt att Örebro län är tillräckligt stort för att vara en region. Detta av flera skäl. Den är lagom stor för att den ska skapa en god tillit hos kommunerna i länet för en utveckling av hela länet. Det engagerar medborgarna och medger en bred förankring i valet till regionfullmäktige. Nyckelorden är tillit, delaktighet och demokrati.
Grunden i det tidigare arbetet med större regioner har varit, att i så stor utsträckning som möjligt utforma den utifrån den lokala och regionala nivåns önskemål. Detta har gång på gång misslyckats.
Statens roll är ju att ta ett ansvar för att hela landet ska fungera och anser nu att det inte längre går att lösa genom att dela in landet efter den regionala nivåns önskemål. Nu sätter man ned foten och presenterar en ny Sverigekarta.
Om statens nya indelning sammanfaller med den så kallade sjukvårdsregionen Örebro-Uppsala, där sju landsting ingår, anser jag det vara det sämsta alternativet för länet. Storleksmässigt handlar det om ca 2 miljoner människor. Hur blir det då med tillit, delaktighet och demokrati? Det demokratiska underskottet i sådan region blir påtagligt.
Måste det till storregioner kan ju en vän av ordningen fråga sig? Det finns klara argument för storregion enligt många. Just frågan om att hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar, vad gäller ny teknik, nya behandlingar, ökade förväntningar och en äldre befolkning skulle vara argument för en storregion. Till det kan läggas att landsting och regioner av olika storlek får allt svårare att upprätthålla en likvärdig vård. Det kommer att krävas allt större patientunderlag och mer samarbete inom både bassjukvården och den högspecialiserade vården.
Många anser att det finns tunga argument för jämnstarka regioner, som stort befolkningsunderlag, egen skattekraft och ekonomisk styrka. Målet är regioner jämnstora med Stockholm, Västra Götaland och Skåne.
Redan idag finns en väl förankrad och bra samverkan mellan Region Örebro län och andra län. T.ex. så pågår ett bra arbete med att koncentrera och effektivisera den högspecialiserade vården inom ramen för samarbetet inom den så kallade sjukvårdsregionen. När det gäller regional utveckling samarbetar Region Örebro län i Mälardalsrådet kring infrastrukturer för utveckling i hela Mälardalen. Dessa samarbeten är självklart utvecklingsbara utan bildande av storregion.
Om staten fattar beslut om att tvinga in länet i en storregion så uppstår frågan, hur påverkar detta Örebro län. Hur blir det med regional utveckling, kommunernas delaktighet och hur stort blir det demokratiska underskottet. Hur blir det med de tre sjukhus vi har idag i Örebro län? Ökar eller minskar den geografiska orättvisan? Frågorna är många oavsett vilken indelning det blir, nu börjar det svåra arbetet med att forma en region som måste lösa frågan om tillit, delaktighet och demokrati.
Kenneth Lantz