Svar

… till Patrick Jämtvalls artikel i NA den 11 november.

Nina Höijer (https://www.na.se/artikel/annu-ett-pastaende-som-inte-ar-sant-fran-jamtvall/) svarade på ett bra sätt för hur kostnadseffektiv BRT är, men det finns ändå mer att säga om Liberalernas biljettbluff.

I sin iver att svärta ner jämställdhetsarbete målar Sverigedemokraternas regionråd Elin Jensen och Patrik Nyström en falsk bild av Örebro läns jämställdhetsstrategi i NA 12/10. Att slåss mot en fiendebild som inte finns i verkligheten är en beprövad högerpopulistisk metod.

Låt oss se vad det är för farliga ”radikala vänsterteorier” strategin Ett jämställt Örebro län består av. De tre prioriterade områdena är: 1. mäns våld mot kvinnor ska upphöra. 2. jämställd hälsa – främjande och tidigt förebyggande arbete. 3. jämställdhetsintegrering inom civil beredskap.

I de regionala målen finns bland annat, och nu kommer jag citera och rabbla: Mäns uttag av föräldraledighet … ska öka. Skillnaderna mellan flickors och pojkars skolresultat ska minska. Skillnader mellan kvinnors och mäns inkomster ska minska. Andelen nya företag som startas av kvinnor ska öka. Könsfördelningar i länets politiska församlingar … ska vara jämställda. Kopplingen mellan maskulinitetsnormer och mäns (o)hälsa ska uppmärksammas.

Och vidare axplock: Fler aktörer ska ha rutiner för arbetet med att upptäcka våld, stärka skyddet och stödet för personer utsatta för våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck samt delta i samverkan kring våldsärenden. Samverkan mellan länets aktörer för en effektivare brottsbekämpning gällande våldsärenden ska utvecklas, bland annat med fokus på prostitution och människohandel.

Detta väljer SD bort. Länsstyrelsen tar fram jämställdhetsstrategin och erbjuder aktörer i länet att ansluta sig. Sverigedemokraternas linje är att Region Örebro län, med det största folkvalda parlamentet i länet, inte ska delta i det jämställdhetsarbetet.

Det är ingen slump. När den SD-anknutna konservativa tankesmedjan Oikos och näringslivets tankesmedja Timbro tagit fram ett gemensamt förslag till ”Tidö 2.0” ska jämställhetsarbetet bort tillsammans med mycket av folkbildningen, Public service, kultur, miljö- och arbetslivsskydd.

Den motsättning SD målar upp mellan ett brett arbete för jämställdhet och skydd för kvinnor är falsk. Tvärtom hänger det ihop. Ojämställda samhällsförhållanden och en konservativ syn på förhållandet mellan könen är grogrund för relationer som upprätthålls med våld. Och när det kommer till att bekämpa hedersvåld är mötet med moderna normer i vardagen det mest effektiva.

Vänsterpartiet har jobbat både för jämställdhet i yrkeslivet, föreningslivet, politiken, hemmet OCH för trygga utemiljöer för kvinnor och trygga hus för våldsutsatta tjejer och kvinnor sedan innan Sverigedemokraterna gick i demonstrationståg med Vitt Ariskt Motstånd.

Tvärtemot hur Sverigedemokraterna framställer det uttalar jämställdhetsstrategin att det INTE handlar om att ”förändra enskilda individers beteende.” Den handlar om att förändra på organisations- och samhällsnivå.  Det verkligt skrämmande för SD verkar vara orden genusförändrande ansats, som strategin beskriver så här: ”att i sitt arbete ta avstamp i att synliggöra och aktivt arbeta med att förändra stereotypa föreställningar och normer kring kön.”

Det är i själva verket här det blir jobbigt för Sverigedemokraterna. Varför SD röstade mot att ansluta regionen till jämställdhetsstrategin är enkelt: SD vill i stället se mer konservativa könsroller.

Johan Stolpen, 
Regionråd Vänsterpartiet

Svar

När regnbågsflaggorna vajar under Pride-veckorna i länet är det en påminnelse om något som borde vara självklart: att alla människor, oavsett könsidentitet, könsuttryck eller sexualitet, har rätt att leva öppet och tryggt. Men vi vet att verkligheten fortfarande ser annorlunda ut för många HBTQI-personer.Som politiker i Örebro län ser vi hur diskriminering, okunskap och ojämlikhet fortfarande påverkar människors liv och hälsa. Vi vet att HBTQI-personer har högre risk för psykisk ohälsa, utsätts oftare för hatbrott och bemöts sämre i vården. Det är inte acceptabelt. Därför är Vänsterpartiets politik tydlig: jämlik vård och lika rättigheter är inte förhandlingsbara.

Andelen unga med ångest och oro har fördubblats de senaste tio åren. 60 procent av unga i åldern 16–24 år uppger att de har besvär av ängslan, ångest eller oro och bland 15–19-åringar är självmord den fjärde vanligaste dödsorsaken. Väldigt många barn och ungdomar visar under sin uppväxt tecken och beteenden som oroar familj, vänner, skolpersonal eller andra närstående.

Umeå universitet presenterade i början av mars i år en studie som slog fast ett samband mellan psykisk ohälsa, missbruk och ökad risk för suicid med dåliga resultat i skolan. Man har följt 3 miljoner ungdomar från årskurs nio och genom åren 1990–2018.

Forskarna uttalar sig inte om vad som kommer först: Låga skolprestationer eller psykisk ohälsa. Förmodligen finns det exempel för båda situationerna. Det man däremot visar är att den psykiska ohälsan har ökat alarmerande mycket i grupperna flickor och lågutbildade svenskfödda ungdomar.

Vår psykiska hälsa påverkas av hur samhället är utformat, hur vi lever och var vi bor. Vilken ekonomisk situation och i vilken utsträckning vi har möjlighet till delaktighet och självständighet i våra liv spelar en stor roll. Samhällets möjligheter att möta upp, som hur väl skolorna fungerar och vilka fritidsmöjligheter det finns, kan hjälpa eller försämra vår hälsa.

Känslan av att ha en meningsfull tillvaro hänger tätt samman med god psykisk hälsa och att vara engagerad i en förening skapar ett socialt sammanhang och en samhörighet, vilket fungerar som skydd mot psykisk ohälsa.

Vi menar att ökad samverkan mellan föreningar, civilsamhälle och hälso- och sjukvården spelar en viktig roll för att öka det psykiska välbefinnandet och minska den psykiska ohälsan.

Enligt en rapport om ungas psykiska hälsa från Skandias stiftelse Idéer för livet, uppgår samhällskostnaderna för psykisk ohälsa till 320 miljarder kronor för 2023. Tidöregeringen satsar en halv miljard för att möta den ökande psykiska ohälsan i Sverige, men det räcker inte.

Idag är köerna långa för att få en NPF-utredning. Psykiatrin, både BUP och vuxenpsykiatri, utreder som aldrig förr. Och diagnoserna och medföljande medicinering ökar. Samhällets krav på prestation och att passa in ökar. Idag behövs en diagnos för att få hjälp med skolsituationen och med livssituationen.

Det finns många förklaringar och bortförklaringar, men en sak är tydlig. Klassamhället och patriarkatet kostar våra ungdomar deras hälsa och framtid. Vi behöver byta regering nästa år så att vi kan börja bygga ett mer rättvist samhälle.

Så vill vi förbättra arbetet med psykisk hälsa:

• Öka tillgängligheten i primärvården.

• Stärk primärvården i att möta unga tidigt i en psykisk ohälsoprocess.

• Korta köerna till BUP och psykiatrin.

Johan Stolpen (V), regionråd

Vi lever i en tid präglad av oro både globalt och nationellt. Med krig i vårt närområde och en osäker världsekonomi måste vi fortsätta ta ansvar och tänka långsiktigt. I Region Örebro län gör vi just det. Vi tar ansvar för framtiden och bygger ett starkare samhälle för alla länets invånare.

Samtidigt som befolkningen blir allt äldre och färre är i arbetsför ålder, behöver vi tänka nytt för att säkra tillgången till vård och regional service. Därför avsätter vi nu 100 miljoner i en särskild omställningsreserv för att möta de demografiska utmaningarna, pengar som ska ge utrymme för nya arbetssätt och innovation.

Vår främsta uppgift är att skapa trygghet och jämlikhet. Vi fortsätter utvecklingen av den nära vården, med målet om en läkare per 1100 listade patient i primärvården. Detta kommer leda till bättre tillgänglighet och en mer sammanhållen vård. Den nya krav- och kvalitetsboken ger dessutom större frihet för vårdcentralerna att anpassa sig efter lokala behov.

Vi satsar också på våra tre sjukhus: i Örebro, Karlskoga och Lindesberg. Varje sjukhus ska stärkas utifrån sina specifika styrkor. Det skapar en robust vårdstruktur som också gör oss bättre förberedda vid framtida kriser.

Den psykiska ohälsan bland unga är en annan prioritet. Vi arbetar för kortare köer och bättre samverkan med skolor, socialtjänst och andra aktörer. Utöver det återinför vi glasögonbidrag för unga och tillskapar ett subventionerat sommarlovskort för att göra det lättare för ungdomar att ta sig till sommarjobb och aktiviteter.

För att ytterligare öka vår krisberedskap avsätter vi 50 miljoner till en särskild robusthetsreserv. Regionen har ett omfattande samhällsuppdrag som omfattar mer än bara hälso- och sjukvården. Vi ansvarar även för regional utveckling med kollektivtrafik, regional infrastruktur, regional tillväxt samt samverkan med kommuner och andra aktörer. Tillsammans säkerställer vi att hela länet fungerar även vid allvarliga samhällsstörningar. Syftet med robusthetsreserven är att långsiktigt höja regionens förmåga att hantera både utdragna kriser och akuta situationer.

Region Örebro län ska vara en hållbar region, ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Vi investerar i klimatomställningsåtgärder, digitalisering, kompetensförsörjning och innovation. Genom samverkan och med ett långsiktigt ansvarstagande skapar vi ett län där människor känner framtidstro. På så sätt skapar vi ökad trygghet och mer jämlikhet, i hela Örebro län.

Jenny Steen, regionråd (S)
Charlotta Englund, regionråd (C)
Behcet Barsom, regionråd (KD)
Johan Stolpen, regionråd (V)

Läs budgeten här: Region Örebro läns verksamhetsplan med budget 2026 och planering 2027-2028

Bild av Jonathan Petersson från Pixabay

En färsk utredning från Klimat och näringslivsdepartementet föreslår att förbudet mot uranbrytning slopas helt. Det vore en katastrof om det blir verklighet, skriver företrädare för Vänsterpartiet i regionerna runt Vättern.

Idag är det förbjudet att bryta uran i Sverige. Men utredningens förslag öppnar för uranbrytning och den föreslår också att regeringen inte längre ska fatta beslut om tillstånd för brytning i det som kallas ”mindre anläggningar”. Alunskiffer innehåller små mängder uran. Om ett dagbrott för uranbrytning anläggs i regionerna runt Vättern – Östergötland, Örebro län och Västra Götaland – riskeras vårt dricksvatten och våra jordbruk. Dagbrott där uran bryts medför enorma risker för vår vattenförsörjning, när våra vattendrag, i grundvattnet och brunnar påverkas. Lakvattnen från dagbrotten försurar vattnet och innehåller olika gifter som sprids.

VARJE DAG FÅR cirka 300 000 invånare sitt dricksvatten från Vättern. Därför blir vi enormt oroade då våra regioner runt Vättern pekas ut av utredningen som särskilt intressanta, eftersom vi har alunskiffer i berggrunden här.
När priset på uran stiger, kan fyndigheter som finns i regionerna runt Vättern bli värdefulla att utvinna, om förbudet mot uranbrytning försvinner. Områden där alunskiffer har brutits blir omöjliga att använda i all framtid för jordbruk. Ändå vill regeringen ändra lagstiftningen och öppna för att börja bryta alunskiffer, bland annat vid Vättern.

I SVERIGE HAR vi idag en höjd civil beredskap, och arbetar hårt för att bevara den biologiska mångfalden och förbättra Sveriges självförsörjningsgrad på livsmedel. Allt det arbetet motverkas om uranbrytning tillåts, liksom förutsättningarna för jordbruk. Stora ytor kan förstöras även vid ”mindre anläggningar”, som området runt Vättern. Det kan då bli Bergsstaten som ger tillstånd i stället för den politiska nivån och med utredningens förslag kommer inte kommuner att kunna säga nej till brytning.
Utvinning av uran är en väldigt miljöförstörande verksamhet som innebär stora risker för omgivningen, grundvattnet, naturmiljön, arbetsmiljön och hälsan hos dem som arbetar i eller bor i närheten av urangruvor. Utvinningen i sig är dessutom så smutsig att miljölagstiftningen inte i praktiken tillåtit den i Sverige hittills.

VI I VÄNSTERPARTIET står upp för miljön och vill bevara förbudet mot uranbrytning i Sverige, för att skydda våra invånare, vårt dricksvatten och våra jordbruksmarker. Det gör skillnad vem som styr – vänsterpolitik behövs.

ANDREA ANDERSSON-TAY (V)
Miljöpolitisk talesperson
JESSICA EEK (V)
Regionråd Region Östergötland
JOHAN STOLPEN (V)
Oppositionsråd Region Örebro län
LOUISE JEPPSSON (V)
Ersättande regionråd Västra Götalandsregionen