Staten måste ta sitt ansvar och lösa sjukvårdens finansiering, skriver 21 vänsterpartistiska regionpolitiker tillsammans med partiets vårdpolitiska talesperson Karin Rågsjö.

Sjukvården är bokstavligt talat en livsviktig verksamhet. Vi förstår alla att vi själva eller våra nära och kära en dag kommer att behöva den. Och att vi då är beroende av att de som arbetar där har bra villkor, så att de kan göra sitt jobb väl.

Vi minns alla pandemin och hur applåderna ekade mellan husen, som ett uttryck för vår tacksamhet. Sju av tio svenskar har också förtroende för vården. 

Desto hårdare har domen varit över politikerna: bara en av fyra tycker att de gett sjukvården det som behövdes för att klara pandemin. I slutändan räcker applåder inte långt. Det är politikens ansvar att se till att det finns de resurser.

Men trots att vården var väljarnas viktigaste fråga i valet så står nu region efter region inför stora ekonomiska problem. På många håll väntar nedskärningar, samtidigt som många regioner tvingas gå med underskott. Detta i en verksamhet som tvärtom har ett skriande behov av mer resurser, där personalen redan i dag går på knäna.

Inget av det här är en nyhet, allra minst för politikerna. Sveriges kommuner och regioner, SKR, har länge larmat om resursbristen. Bara för att bibehålla nuvarande kvalitet hade det behövts ett tillskott på 20 miljarder i höstbudgeten. Vi i Vänsterpartiet föreslog i vår budget att skjuta till dessa pengar, och därutöver ge ytterligare 13 miljarder till kommuner och regioner. Med de pengarna hade vi kunnat förbättra kvaliteten för medborgarna och arbetsvillkoren för de anställda. 

Men regeringen la i stället en nedskärningsbudget, och gav kommunsektorn åtta miljarder mindre än SKR:s miniminivå. De la till och med mer pengar på skattesänkningar för de rikaste än på den livsviktiga vården och övriga välfärden. 

Men är allt verkligen regeringens fel? Spelar det ingen roll vem som styr i regionerna? Naturligtvis gör det det. I de regioner där Vänsterpartiet är med och bestämmer kan vi stoppa de värsta nedskärningarna, och rikta resurserna dit där de gör störst nytta.

Systematiska underskott 
Men lika lite som personalen på golvet kan vi regionpolitiker trolla med knäna. Det är ett faktum att vården går med systematiska underskott på grund av alldeles för låga tillskott från staten. Sammanlagt för 2023 handlar det om mer än 8 miljarder kronor. 17 av 21 regioner kommer att gå med underskott. Så vältrar regeringen över kostnaderna och skuldsättningen för välfärden på regionerna. Och i förlängningen från höginkomsttagare till vanligt folk.

Regeringen skulle redan i vårbudgeten kunna skjuta till de pengar som saknas för att nå upp till SKR:s miniminivå. Ännu bättre vore det förstås om de matchade Vänsterpartiets förslag om ytterligare 13 miljarder i långsiktiga resurstillskott. 

Ett annat sätt att öka resurserna till sjukvården vore att införa ett regelverk som garanterar att skattepengar inte försvinner ner i fickorna på riskkapitalister. Det skulle innebära mer resurser till sjukvården direkt, och dessutom sätta stopp för de skenande kostnaderna för byråkratin som ska administrera alla upphandlingar.

Förvärrar problemet 
Vad som händer annars är uppenbart. Redan i dag lämnar personalvårdyrkena, på grund av tung arbetsbelastning, hopplösa scheman och låga löner. Fortsatt underfinansiering kommer att steg för steg förvärra det problemet, och göra det omöjligt att korta köerna, och ta itu med den vårdskuld pandemin lämnade efter sig. 

Det är knappast folkets vilja att vår livsviktiga sjukvård ska behandlas så här. Därför säger vi i dag till regeringen: gör om och gör rätt! Skjut till de medel som behövs, och presentera en långsiktig plan för hur vården ska finansieras.  

Alternativet är att säga åt personal och patienter att ”bita ihop” – för att inte äventyra riskkapitalisternas vinster eller de rikas skattesänkningar. Det lär dock vara ett svek som det svenska folket inte glömmer i första taget.  

Av Karin Rågsjö (V) 
sjukvårdspolitisk talesperson 

Linda Jonsson (V) 
regionråd, Region Norrbotten 

Emil Broberg (V) 
gruppledare, Region Östergötland 

Jessica Carlqvist (V) 
oppositionsregionråd, Region Örebro län 

Jonas Lindberg (V) 
sjukvårdspolitisk talesperson och oppositionsregionråd, Region Stockholm 

Henrik Holmkvist (V)  
gruppledare, Region Blekinge 

Jonas Karlberg (V) 
regionråd, Region Västerbotten 

Mikael Ekvall (V) 
regionråd, Region Jönköpings län 

Lena Granath (V)  
regionråd, Region Kalmar län 

Elisabeth Björk (V) 
regionråd, Region Värmland 

Kerstin Wiréhn (V) 
gruppledare, Region Kronoberg 

Alexandra Thomasson (V) 
oppositionsregionråd, Region Skåne 

Elin Hoffner (V) 
regionråd, Region Jämtland Härjedalen 

Nina Orefjärd (V) 
gruppledare, Region Västernorrland.  

Kristina Sjöström (V) 
gruppledare och ledamot i Hälso- och sjukvårdsnämnden Region Gävleborg.  

Patrik Liljeglöd (V) 
oppositionsregionråd, Region Dalarna 

Peter Barnard (V) 
ledamot i Hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Gotland. 

Lotta Back (V) 
gruppledare, Region Sörmland 

Carina Örgård (V)  
regionråd och gruppledare, Västra Götalandsregionen.  

Neil Ormerod (V) 
oppositionsregionråd, Region Uppsala.  

Heidi-Maria Wallinder (V)  
oppositionsregionråd, Region Västmanland.  

Agnes Hultén (V) 
gruppledare, Region Halland. 

Uppdaterades: 23 maj 2023