Mia Sydow Mölleby (V), Eva-Lena Jansson (S) och Jonas Eriksson (Mp) i en debattartikel, NA

Brytning av uran är en verksamhet som riskerar att leda till betydande negativa miljökonsekvenser och som kan vara ett hot mot människors hälsa. Det är för oss en självklarhet att lokala och regionala aktörer tillåts utöva ett betydande inflytande över beslut med dessa eventuella konsekvenser. När det gäller frågan om uranprospektering och provborrning anser vi därför att det lokala och regionala inflytandet måste stärkas via lag.

För drygt en månad sedan röstade riksdagen om motioner kring uranbrytning. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet hade i flera motioner föreslagit att kommunerna skulle få större inflytande över frågor om uranbrytning.

Motioner som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet ställde sig bakom men tyvärr framgick det att de Centerpartister som hade motionerat i frågan egentligen bara hade lagt sina förslag som en tom symbolhandling. Hade de velat utöka kommuners möjlighet, exempelvis Kumla kommuns chans, att sätta stopp även för prospektering efter uran hade de kunnat ställa sig bakom förslaget om utökat lokalt inflytande i uranfrågan. Istället hänvisar de till att regeringen noga följer frågan. Som riksdagsledamot har man möjlighet att påverka politiken på flera olika sätt. Det vanligaste sättet man som riksdagsledamot visar vad man vill är att skriva en motion, ett förslag, på något som man vill åstadkomma. I frågan om kommuners rätt till ökat inflytande redan vid prospekterings- och provborrningstillfället efter uran så svek Sofia Larsen (C) det hon tidigare sagt sig stå bakom. Trots det faktum att Larsen själv skrivit en motion i frågan valde hon alltså att rösta mot ett förslag som inneburit att motionen hade kunnat genomföras. Det här agerandet visar tydligt att Centerns tidigare motstånd mot uranbrytning och motstånd mot utbyggnad av kärnkraft har upphört. Något som vi bara kan beklaga.

När Centerpartiets ledamöter nu röstat mot ett ökat lokalt inflytande och ja i uranfrågan blir det mycket svårt för Centerpartiet att hävda att man skulle vara en “grön röst” inom borgerligheten. Sveket mot miljön och kommande generationer märks inte bara genom deras haverade uranpolitik utan också genom partiets ja till bygget av rysk gasledningen utanför Gotland. Socialdemokraterna, Västerpartiet och Miljöpartiet vill inte ha någon uranbrytning i Sverige och avser i regeringsställning att genomföra de förändringar av lagstiftningen som är nödvändiga för att säkerställa detta principiella ställningstagande. Ett vallöfte som också kommer att hålla efter valet 2010.

Undertecknad av:

 Mia Sydow Mölleby (V), Eva-Lena Jansson (S) och Jonas Eriksson (Mp)

Uppdaterades: 10 maj 2010